LUND–PARIS. Den 1 september i Paris undertecknade den franska
forskningsministern Valérie Pécresse det avtal om forskningssamarbete som
statssekreterare Peter Honeth hade med sig. Pär Omling, Lundabo och
generaldirektör för Vetenskapsrådet, fick uppdraget att sköta de fortsatta
förhandlingarna med den franska motsvarigheten. Han fick också beskedet från
utbildningsdepartementet att ”han inte kunde prata om det” och innehållet i
forskningsavtalet var hemligt.
– Jag blev jättepaff. Jag är ärligt talat inte van vid sådant här. Sådana här
avtal brukar alltid vara öppna, jag vet inte varför det hemligstämplats. Jag
vet bara att det gjorts på fransk begäran, säger Pär Omling.
Enligt Peter Honeth är det vanligt att bilaterala avtal förses med
utrikessekretess, men i fredags hävdes hemligstämpeln. Avtalet värt 630
miljoner går i korthet ut på att Frankrike förbinder sig att stödja
ESS-projektet, och ”priset” för detta stöd är att Sverige bidrar till fransk
forskning.
– Det är ett bra avtal för ESS och svensk forskning, hävdar Peter Honeth.
Frankrike förväntas bidra med sammanlagt 1–1,5 miljarder kronor till ESS. Som
ett första steg förbinder sig Sverige att köpa utrustning till ESS för cirka
256 miljoner kronor och som motprestation ger sig Sverige in i fransk
forskning med personal, pengar och beställningar värda drygt 370 miljoner
kronor.
– Det kan tyckas dyrt men vi får mycket tillbaka av det här utbytet, inte
minst inom klimatforskningen. Vi har naturligtvis haft täta
underhandskontakter med Vetenskapsrådet som bedömt innehållet i utbytet,
säger Honeth.
Varför ska Sverige satsa på kärnkraftsforskningen som tidigare varit
förbjuden?
– Vi behöver kunna ge bättre utbildning till våra ingenjörer eftersom vi står
inför en generationsväxling av våra kärnkraftverk. säger Honeth.
133 miljoner kronor för att Léon Brillouin Laboratoire (LLB), tillsammans med
svenska forskare, utvecklar två instrument för neutronstrålar till ESS.
123 miljoner kronor till Frankrike för att man, tillsammans med svenska
forskare, utvecklar acceleratorn för ESS.
19 miljoner kronor till svenska forskningsgrupper för att delta i
klimatforskningen på Laboratoire des Sciences du CIimat et de
l’Environnement (LSCE).
57 miljoner kronor i svenskt bidrag till forskningen vid LSCE.
95 miljoner kronor i bidrag till utrustning på LSCE.
25 miljoner kronor är det instrument värt vid Uppsala universitet som överförs
till acceleratorn Ganil.
63 miljoner kronor kostar det att svenska forskare och doktorander ges
tillträde till franska forskningslaboratorier vid reaktorer.
20 miljoner kronor kostar det att ge svenska studenter tillträde till de
franska utbildnings- och forskningsreaktorerna Isis och Minerve. De är
kärnreaktorer som används för forskningsändamål. Till skillnad från
kommersiella reaktorer används de inte för el- eller värmeproduktion.
95 miljoner kronor till samarbete kring forskning och utveckling av instrument
vid den franska synkrotronanläggingen Soleil som senare ska appliceras på
Max IV i Lund.
Utöver detta ska Sverige på Frankrikes begäran stanna kvar i rymdprojektet
Ariane till en kostnad av 95 miljoner kronor.
Alla belopp är cirkabelopp omräknade från euro till en kurs på 9,50 kronor per
euro.