"Forskningen ger miljövinster"

Däremot pekar han på de många miljövinster som forskning med neutroner kan ge.

Patrik Carlsson är vetenskaplig projektledare för ESS och ansvarar för projektets del i tillståndsprocessen.

Han kan inte svara på alla argument som motståndarna lägger fram eftersom stor del av kritiken rör sig om kommunpolitikernas beslut.

Men han håller inte med om att ESS skulle innebära några negativa aspekter för miljön – i alla fall inte i så hög grad att de överväger vinsterna.

– Vi ser att vi kommer att göra bra saker, bra saker för mänskligheten, säger han. Det är ett vackert område där uppe och vår ambition är att bevara miljön så bra som möjligt.

Men han är inte överraskad av den debatt som väckts.

– Vi har förståelse för miljödebatten, men det är lätt att det blir debatt om något som man inte känner till, säger han.

Med honom sitter Marianne Ekdahl, informationsansvarig på ESS Scandinavia.

– Vi har stor förståelse för miljödebatten, det är ett av skälen till att vi vill ha anläggningen i Lund, för att vi har en öppen debatt här.

1. Kvicksilver eller bly – något måste användas

Patrik Carlsson:

Det finns flera flytande alternativ: kvicksilver, bly eller en blandning av bly och vismut, eller ett fast alternativ som är en kombination av tantal och volfram. Vi måste ha tungmetaller som kan avge många neutroner och vara bra på att leda bort värme. Det gör att antalet alternativ är ganska få.

När bestämmer ni metall?

Vi kommer att göra en del studier kring det här och när vi färdigställer den tekniska designen fram till 2012. Då räknar vi med att ha valt alternativ. Just nu söker vi tillstånd för alla. Och vi måste följa produktvalsprincipen och välja det som är bäst och det som är miljövänligast. All den tekniska dokumentationen är offentlig så alla kan gå in och titta.

2. Risken för utsläpp är väldigt liten

Marianne Ekdahl:

Den metall som vi till slut väljer kommer att vara helt innesluten, av flera metertjocka barriärer av stål och betong.

Patrik Carlsson:

Riskerna måste vara små. Men det måste man också kunna visa i en risk­ananlys. För detta måste vi komma längre i designarbetet. Vi kan inte pröva risker för någonting som inte kommer att byggas. Vi kommer att anpassa den tekniska designen efter riskanalysen. Vi ska följa lagstiftningen och ligga betydligt lägre än alla gränsvärden, och sedan är det upp till oss att bevisa det. Vi är övertygade om att det går och skulle det inte gå får vi bygga annorlunda eller inte alls.

3. Bättre i Lund än någon annanstans

Patrik Carlsson:

Vi har en ambitiös energistrategi och ska försöka minimera koldioxidutsläppen. Sedan kan man inte förneka att det kommer att släppas ut koldioxid under bygget. Men vi får se till att bygga på så sätt att det kommer att ge så små störningar som möjligt. Vi har gjort något överslag och säg att vi genom forskningen kommer att minska utsläppen med en procent – det har betydelse.

När det gäller trafiken finns det analyser och det kommer kanske 2 000-3 000 forskare för att göra sina experiment och de forskarna hade åkt någon annanstans om vi inte har ESS i Lund. Byggs det i Debrecen måste man flyga till Budapest och sedan åka tåg, och de tågen där släpper ut en del. Här har vi bra kommunikationer.

4. Det är en fråga för kommunen

Patrik Carlsson:

Det som är viktigt för oss är att ligga nära Lund med dess starka forskningsmiljö. Men den här frågan om marken, det är egentligen en fråga för Lunds kommun. Vi ser att vi kommer att göra bra saker där, saker som är bra för mänskligheten men det är ett politiskt beslut vad man ska använda marken till. Den diskussionen finns i många kommuner i Skåne.

Men det är vackert däruppe och vårt arbete är också att bevara miljön så bra som möjligt. Vi kommer inte heller att behöva hela den yta som visats i skisserna och vår ambition är att låta en stor del av ytan användas för fortsatt jordbruk.

5. Forskningen kan hjälpa miljön

Patrik Carlsson: Regeringen har lanserat en stor reform med strategiska satsningar inom exempelvis medicin, nanoteknik, klimat och miljö. Det är sådan forskning vi kommer att göra. Forskningen med neutroner används i dag bland annat för att ta fram teknik för att rena jord och vatten och för att ta fram lättare och mer energisnåla material. Och ESS kommer att vara bra för den typen av forskning i komplexa material. Jag hade gärna sett att motståndarna var mer intresserade av forskningen, där ser vi de stora effekterna i miljön.