Avgörandet för ESS närmar sig

I början av 1990-talet började man i forskarkretsar runt om i Europa prata om behovet av spallationsanläggningen ESS.

Sedan hände inte mycket förrän 2002 då det svenska ESS-konsortiet bildades och började lobba för att ESS ska byggas i Lund. Bilbao i Spanien och Debrecen i Ungern dök upp som konkurrenter. Fram tills nu har de tre kombattanterna bland annat ägnat sig åt att knyta andra länder till sig som medfinansiärer.

Både Lund och Bilbao har lyckats finansiera sina anläggningar till 50 procent. Nu gäller det att skrapa ihop resten av pengarna. Nyckelspelare är stora länder som Tyskland, England och Frankrike.

Ikväll, den 4 maj, och imorgon kan viktiga steg tas i processen att komma överens om var anläggningen ska byggas.

Statssekreterare från 15 EU-länder träffas i Prag för att ta fram ett underlag för ett lokaliseringsbeslut. Det är första gången tjänstemännen från den intresserade gruppen sitter ned tillsammans för att diskutera ESS.

Sydsvenskan finns på plats i Prag men det är inte troligt att det blir något definitivt besked förrän på mötet i Bryssel den 28 maj.

EU:s nuvarande ordförandeland Tjeckien trycker på och vill att frågan ska få sin lösning då. Det passar Sverige bra. För den 1 juli tar Sverige över ordförandeskapet och måste sedan ligga lågt i ESS-frågan.

I höstas gjorde en expertgrupp en utvärdering av de tre kandidaterna Lund, Bilbao och Debrecen. Gruppen var mycket försiktig i sina utlåtanden men det stod klart att den största vetenskapliga nyttan av ESS skulle man få om den byggdes i Lund.

För att ytterligare öka avståndet till konkurrenterna presenterades för en vecka sedan beslutet att bygga den svenska forskningsanläggningen Max IV i Lund.

Både ESS- och Max IV-anläggningarna används likt mikroskop för att undersöka materiens minsta beståndsdelar och anläggningarna på samma plats ger synergieffekter, det vill säga: de kan samverka.

Frågan som ingen ännu kan svara på är om Max IV och de vetenskapliga fördelarna räcker som draghjälp för Lund.

För eftersom ESS också handlar om arbetstillfällen, pengar och samarbete över gränserna så har anläggningen politiska implikationer. Och mot politik och pengar kan de vetenskapliga argumenten väga lätt.

Blir det ett beslut i maj så har värdlandet drygt två år på sig att utforma de tekniska detaljerna för anläggningen.

2011 ska finansieringen göras upp.

Sverige har redan lovat betala 30 procent av de 13 miljarderna och Norge, Danmark och baltstaterna står tillsammans för 20 procent, och 2018 kan de första protonerna börja skjutas iväg i vetenskapligt syfte.