Extrakurser ska förbereda för LTH-studier

För att bemöta Tekniska högskolans klagomål på studenternas förkunskaper erbjuder gymnasieskolan Spyken från och med nästa höst en ”överbryggningskurs” i matematik för den som tänker söka in på utbildningen till civilingenjör.

LUND. Flera andra Lundagymnasier försöker komma till rätta med ”matteglappet” på liknande sätt.

Kursen på Spyken, som kostar 80000 kronor, är betald av Lunds kommun, myndigheten för skolutveckling, och diskussion om upplägget pågår med lärare från Tekniska högskolan.

Två extra mattelektioner i veckan plus omfattande hemläxor kommer att finnas på schemat.

– Vi vill förebreda övergången eftersom det klagats på förkunskaperna. Det blir mer av den matematik de vill ha på högskolan, säger Ing-Mari Gustafsson, ämneskoordinator i Lunds kommun.

– Kursen ger förbättrade kunskaper och kontakter i matteanvändning genom lärarna från Teknis.

Hur ser du på de stora nivåskillnaderna mellan gymnasium och högskola – just i matematik?

– Det har blivit lättare att komma in på Tekniska högskolan eftersom det inte längre är lika populärt. Då är det inte alltid de duktigaste som kommer in – de som har de bästa betygen. Det är ett skäl till att det behövs mer stöd.

– Å andra sidan är det möjligt att eleverna har med sig andra färdigheter.

Var i utbildningsgången finns problemet?

– Att till exempel algebran haltar går tillbaka till grundskolan. Man jobbar inte så mycket med bråkräkning, som kanske inte är så rolig att träna på.

Maria Hedelin, rektor på det naturvetenskapliga programmet på Spyken, vill ogärna förlägga orsakerna till kunskapsglappet neråt i skolsystemet.

– Högskolan ser likadan ut som för tjugo år sedan medan gymnasieskolan genomgått stora förändringar. Eleverna idag kan helt enkelt andra saker. Det är klart att det kan upplevas som ett glapp.

– Nu hoppas jag på en grupp på ett tjugotal elever i vår ”överbryggningskurs”. Det handlar om eleverna i sista årskursen.

Också andra gymnasieskolor i Lund rustar för att täcka ”matteglappet”.

Katedralskolan har valt Universitetets matematiska institution som samarbetspartner. Skolan har sedan tre år en matematikprofil där man låter intresserade elever läsa högskolematematik parallellt med ordinarie verksamhet.

Den första elevkullen med denna bakgrund från ”Katte” söker in på Tekniska högskolan höstterminen 2008.

– Det har blivit rumsrent att satsa på de bättre eleverna och inte bara göra lovvärda insatser för de lite svagare. Det här är ett steg i den riktningen, säger Jonas Frankel, rektor på naturvetenskapliga programmet på Katedralskolan.

Hur stort är problemet med glappkontakten mellan gymnasium och högskola när det gäller matematik? Finns orsaken redan i grundskolan?

– Att vi har vidtagit ambitiösa åtgärder är väl svar nog. Matte är svårt och man måste träna och jobba målmedvetet. Det är lite olika med det i grundskolan.

Finns det en risk att det går inflation i matematikbetygen på grundskolan – att fler blir godkända fast kunskapsnivån sjunker?

– Jag vill inte säga att systemet uppmuntrar till det. Men det sätter i alla fall inga käppar i hjulet för en sådan utveckling. Med ett godkänt betyg har skolan formellt löst sin uppgift och är sedan av med problemet.

– Å andra sidan finns det ju nationella prov som ska reglera detta.

Polhemskolan har i likhet med Spyken i samarbete med LTH en kurs i lineär algebra på högskolan som kan tenteras redan under gymnasietiden.

– Elever som går ut gymnasiet idag har andra kunskaper än just de som efterfrågas på högskolan – till exempel retorisk och social kompetens, säger Katarina Sjöström, rektor på Polhemskolan.

– När det gäller matematik kan jag inte säga exakt vad det är. Men Tekniska högskolan plockar många elever från oss och har i allmänna ordalag varit nöjda

Porya Aminpour, går tredje terminen i industriell ekonomi:

– Vi började men lineär algebra. Det var ett enormt hopp från gymnasiematten. Det var verkligen skitsvårt. Man var tvungen att gå vidare fast man inte förstod riktigt. Jag är inte säker på att det har ändrats särskilt mycket nu när man kommit in i det heller. Men när man läste det kändes det enormt jobbigt och rätt meningslöst. Nu börjar man i alla fall förstå lite bättre.

Sebastian Nordin, går tredje terminen i industriell ekonomi:

– Jag kuggade lineär alge-bra första gången på termin- ett. När jag sen läste om det gick det på något sätt upp ett ljus. Men det är ett enormt mycket snabbare tempo på Teknis. Vi gör på en vecka här vad som tog en hel termin i gymnasiet. Och saker man inte hade förutsättningar att förstå. Om vi kommer ikapp innan vi ska ut och jobba? Det får man för sjutton verkligen hoppas.

Felicia Antberg, går första terminen på maskinteknikprogrammet:

– Jag tycker det är först nu som man förstår vad vi sysslade med i gymnasiet. Där lärde man sig en hel del utan egentligen begripa så särskilt mycket. Jag hade önskat att man fått ett annat upplägg på gymnasiet – mer bakgrund och fördjupning, inte bara räkna på med siffrorna. Rätt många misslyckas på färdighetsproven här på första terminen. Så jag förstår studierektorn när han säger att han är orolig över utvecklingen.

Björn Westergren, läser maskinteknik på termin 1:

– Första två veckorna var det ungefär som på gymnasiet. Sen har det stegrats och bara blivit svårare och svårare. Jag tyckte att jag var helt okej förberedd. Jag gjorde ungefär hälften av förberedelseuppgifterna i somras, de som man fick hemsända. Det var ju nog tur, det. Annars hade man varit mycket sämre på det. Å andra sidan pratade jag med ett par färdiga civilingenjörer som sa att ”Det räcker med de fyra räknesätten – resten är överkurs.” Så vad ska man tro?!

Selma Udriot Johansson, går första året på arkitektprogrammet:

– Vi har inte hunnit ha så mycket räknande än. Men jag är inte särskilt bra på matematik, så jag är lite orolig för att det ska bli svårt. I fysiken, inte minst – och på teknikkurserna. Men jag tror de som går på industridesign får det värre. Jag läste matte på Komvux efter gymnasiet för att komplettera, så det hjälper nog en del.

Mikael Hellstrand, går sista året på maskinteknik, snart färdig civilingenjör: – Det var kämpigt. Man fick hem en bibba med förberedelser i ett kuvert på sommaren. Det hamnade underst i högen. Att komma till matten på Teknis när terminen startade var en chock – ett rent helvete faktiskt. Många hade behövt vara bättre förberedda. 50 av 220 hoppade av första terminen för att de inte pallade med matten. Det är bra att det sållas – men man borde ha fått information om den höga nivån redan på gymnasiet. Jag tror många som hoppade av kände sig lurade.