Det är ett av de mest bevakade ställena i Lund. Men även det
enformigaste.
Två webbkameror fångar upp allt som händer på ängen mellan Lund och Östra
Odarslöv där ESS ska byggas.
Det händer ingenting överhuvudtaget. Dygnet runt filmar kamerorna sädesfältet
och uppdaterar var femte minut. I fjärran ser man några kraftledningar och
en liten kulle. Längst till höger och längst till vänster på ena bilden
växer några träd och så här i sommartid är det mestadels grönt på bilden.
Den andra kameran visar endast en sandig kulle.
Man kan sannolikt sitta med bilderna framför sig på datorskärmen i flera dygn
utan att registrera minsta rörelse. Kanske skulle man, om man har tur, kunna
få se ett rådjur som gått vilse eller några fåglar som mellanlandat på väg
någon annanstans.
Tanken är ju att nyfikna så småningom ska kunna följa bygget av ESS men varför
sätter man upp kamerorna redan nu? Man skulle lika gärna kunna sitta och
titta på myrornas krig på tv och fundera över om de svarta eller vita
prickarna kommer att vinna kampen.
Jag åker dit och ställer mig. Kanske är det någon ensam Lundabo som har
bilderna uppe på sin skärm och blir glad över att det äntligen händer något.
Att enformigheten bryts.
På plats är det lika enformigt som på datorskärmen. Det enda som händer är att
en gammal melodi sakta gör sig påmind någonstans i bakhuvudet:
"Så som sädesfälten böja sig för vinden..."
ESS
European Spallation Source (ESS) blir en forskningsanläggning där man använder
neutroner istället för ljus för att studera olika material. Byggstart är
planerad till 2013, öppnandet till 2019. 16 länder är med och finanserierar
14-miljardersanläggningen. Frankrike ska bidra med 1,2–1,5 miljarder kronor.
En förutsättning för det är att Frankrike och Sverige också ingår
samarbetsavtal värda 613 miljoner kronor.
359 miljoner kronor av dem går till tre olika områden:
ESS. ESS-anläggningen ska ha cirka 20 experimentstationer. Frankrike ska
konstruera två av dessa instrument. Svenskar kan studera neutronforskning
vid TGI LLB/Orphée. Sverige betalar: 130 miljoner kronor (14 miljoner euro).
Klimat- och miljöforskning. Frankrike och Sverige ska samarbeta om forskning
inom miljö-, energi- och klimatområdet. Sverige betalar: 167 miljoner kronor
(18 miljoner euro).
Kärnkraftsforskning. I Frankrike står kärnkraften för cirka 75 procent av
elproduktionen. I Sverige står den för hälften av den el som konsumeras och
av Europas behov för en tredjedel. De gamla verken ska ersättas av
effektivare kärnkraftverk och då måste det också forskas mer samt tas fram
nya metoder. Frankrike har två forskningsprojekt som Sverige nu ska delta i:
ASTRID (Advanced Sodium Test Reactor för Industrial Demonstration) är en
fjärde generationens reaktor som kyls med natrium och beräknas kunna tas i
bruk 2022. Svenska doktorander och postdoktorander ska kunna vistas i
Cadarache i Frankrike 1–2 år och forska om säkerhet, grundfysik, diagnostik
och innovativa bränslen.
Jules Horowitz Reactor i Cadarache är en testreaktor som ska vara färdig 2014.
Svenska studenter och postdoktorander ska delta i 2,5 år långa
forskningsprojekt om driften av reaktorn och bestrålningtekniker.
Sverige betalar: 61 miljoner kronor (6,6 miljoner euro).
Fler avtal är på gång. Exempelvis ska synkrotronanläggningen Max IV samarbeta
med franska Soleil. Frankrike ska dessutom vara med och utveckla ESS
linjäraccelerator till en kostnad av 121 miljoner kronor.