Fackeltåg och judisk sång 70 år efter kristallnatten

Lund.
"Jag glömmer aldrig min mors ögon när vi skildes åt i Auschwitz. Hon skickades i väg till gaskammaren, jag till arbetsläger". Hela Svantesson överlevde Auschwitz. Under söndagskvällen, 70 år efter kristallnatten talade hon på Stortorget i Lund.

LUND. Under banderollen "minns kristallnatten, låt det aldrig hända igen" samlades ett 75-tal personer för en antirasistisk manifestation på Stortorget. Helena Svantesson berättade om sin barndom i det judiska lägret i den polska staden Lodz och tvångsförflyttningen till Auschwitz.

– Bara jag i min familj överlevde. Min mor dog i gaskammaren, min far i ett stenbrott bara tre månader före krigsslutet och min bror dog i en dödsmarsch. Vi som överlevde trodde inte att nazismen och rasismen skulle få fotfäste igen. Men så är det och vi måste ingripa betydligt starkare, sa Helena Svantesson.

Felicia Bromée från ung vänster talade om en obehaglig utveckling med mörkbruna vindar över Europa.

Med facklor tågade man genom Lunds centrum med slagorden "inga rasister på våra gator", "Tobias Billström över bron" och "Sverigedemokrat sprider bara massa hat".

Arrangör av manifestationen, som senare fortsatte på Smålands nation, var vänsterpartiet, ung vänster och vänsterns studentförbund.

Helena Svantesson fick bråttom tillbaka till Stortorget. Där arrangerade samarbetsrådet för judar och kristna tillsammans med judiska centret i Lund en samling.

Runt marschaller stod man i en ring och sjöng man "Zog nit keynmol", en motståndssång från lägret i Warszawa. De första raderna är i översättning: Säg aldrig att man går sista vägen"

Författaren och översättaren Leo Kramár talade och berättade om händelserna i Tyskland som föregick kristallnatten.

– Judarna uteslöts ur det tyska samhället och var inte välkomna någonstans i Europa, sa Leo Kramár, som själv befann sig på gränsen mellan Polen och Tyskland.

Det var händelserna där som kom att utlösa våldet under kristallnatten.

– Judarna på flykt satt på åkrarna under bar himmel och släpptes inte över gränsen. Den 17-årige judiske studenten Herschel Grynszpan sköt i protest mot hur hans föräldrar behandlades den tyske legationssekreteraren i Paris Ernst von Rath, berättade Leo Kramár.

Författare: Ingrid Nathéll
Publicerad 9 november 2008 19.48
Uppdaterad 9 november 2008 19.48

Lund
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu