Kungshuset i Lundagård, med anor från 1500-talet, är en av Lunds universitets
mest anrika byggnader. För sådär 300 år sedan gick Karl XII i korridorerna
här. Carolinasalen var i sekel den plats där samtliga disputationer ägde
rum.
Och under större delen av sin historia har huset också hyst studenter och
forskare – framför allt i filosofi.
Frågan är hur länge till.
Enligt Universitetets lokalplan ska alla institutioner inom humaniora och
teologi flytta samman i nya lokaler utmed Sölvegatan.
Beslutet upprör filosoferna.
– Lundagård kommer att tappa mycket av sitt liv utan studenter, säger till
exempel Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap.
Under 2000-talet har stora investeringar gjorts för att anpassa Kungshuset för
institutionens behov. Därtill har forskningen vid filosofiska institutionen
haft stor framgång på senare år och är idag ledande i Europa.
Flytten är alltså slöseri med resurser, enligt Peter Gärdenfors.
– Man vill slå sönder verksamheten vid en mycket väl fungerande enhet, menar
Peter Gärdenfors.
Företrädarna för ämnena kognitionsvetenskap, teoretisk och praktisk filosofi
(som tillsammans utgör institutionen) menar även att tvångssamboskapet med
övrig humaniora innebär ett steg i fel riktning rent vetenskapligt.
Institutionens forskning, så som den utvecklat sig på senare år, är nämligen
inte längre snävt humanistisk.
– Vi har samarbeten med teknik, samhällsvetenskap, juridik, naturvetenskap.
Att vi ligger där vi ligger, fritt, spelar stor roll för bilden av oss,
resonerar prefekten Björn Petersson.
Universitetsledningen har flera motiv för flytten. Bland dem finns dock inte
att huset skulle behövs för andra ändamål. Tvärtom är det högst oklart hur
Kungshuset ska användas framöver.
– Ska vi driva verksamhet i Kungshuset måste byggnaden från den 1 oktober
nästa år tillgänglighetsanpassas. Det är inte säkert att vi kan göra det i
ett hus från 1500-talet, säger Marianne Granfelt, förvaltningschef vid Lunds
universitet.
De planerade nya lokalerna vid Sölvegatan kommer att byggas om för
institutionens behov. Utrymmet krymper också från nuvarande 1 460
kvadratmeter till 720. Billigare blir det dock inte, eftersom
kvadratmeterhyran mer än fördubblas.
Men förvaltningschefen tror ändå på flyttplanerna.
– Jag har sett planerna på deras nya lokaler, och de ser fantastiska ut.
Dessutom kan man notera att dekanus för fakulteten för humaniora och teologi
också stödjer flytten, säger Marianne Granfelt.
I dagsläget ligger flyttplanerna fast enligt Universitetets lokalplan. Vad
företrädarna för filosofi önskar är en omprövning. Om en sådan kommer till
stånd avgörs av rektor Per Eriksson, som ger besked i frågan under oktober.
– Det finns ett stort värde i att det finns en äkta verksamhet, med
undervisning och forskning i detta fantastiska hus. Här börjar
Universitetet. Ett levande hus är Universitetets ansikte utåt, säger Björn
Petersson.