LUND. De senaste åren har antalet publicerade artiklar, avhandlingar och andra typer av vetenskapliga texter från Lunds universitet sjunkit.
Bakom ligger framför allt en minskad antagning av doktorander. Vilket i sin tur handlar om ekonomi – och hur de allt viktigare externa finansiärerna av Lundaforskning utformar sina stödprogram.
En stadig ökning fram till 2007 har brutits och den samlade volymen har sedan dess sjunkit. Både Karolinska Institutet och Uppsala universitet, som 2007 låg under Lund, har nu gått om.
– Vi har fått mycket forskningspengar. Men det tar lång tid innan vi ser ett genomslag i publiceringar, konstaterar professor Klas Malmkvist, som arbetar med forskningsfrågor för universitetet centralt.
Frågan om citeringar är komplex. Att ha många publikationer är inte alltid viktigare än att ha publikationer av högsta kvalitet. Doktorander är mer produktiva, men forskare högre upp på karriärstegen lämnar i allmänhet tyngre bidrag.
Men Universitetsstyrelsen har ögonen på problemet. Inte minst sedan det står klart att Lund nu tillhör förlorarna i den så kallade ”tombolan”, det intrikata system som fördelar en del av statens stöd till lärosätena utifrån deras respektive publiceringstakt.
Kort sagt: färre publiceringar betyder mindre pengar.
Per Eriksson själv anger forskningsfinansiärerna (som till exempel Vetenskapsrådet) uppskruvade krav på återrapportering och noga redovisad organisation som en av bromsklossarna i systemet.
– Jag menar att man borde bry sig om resultatet, snarare än organisationen. Allt förberedande arbete har tagit mycket tid, säger Per Eriksson.
Att det finns flaskhalsar i produktionen syns också genom att forskningspengar (vid årsskiftet hela 1,6 miljarder kronor) de senaste åren samlats på hög i Lund. Framför allt är det rekrytering av kompetent personal som tagit tid.
Rapporten till Universitetsstyrelsen innehåller även goda nyheter. Inte minst att kvaliteten på Lunds forskning står sig väl internationellt. Särskilt framstående är forskningen inom fasta tillståndets fysik (nanovetenskap) och diabetes.
– Nedgången är något vi tittar på noggrant. Men det finns också andra mått, som till exempel visar att vår forskning citeras mer, säger vicerektor Sven Strömqvist som har ett universitetsövergripande ansvar för forskningsfrågor.
– Det viktigaste just nu är hur framtiden ser ut, vår förmåga att ta oss framåt. Där står Lund starkt, vilket vi kommer att se effekter av de närmaste fyra fem åren.