LUND. - Att slå på strömmen och se att lampan lyser. Det är lika kul var gång,
säger han.
Två personer delar på det minimala kontoret på Ideon Innovations andra våning.
Bakom kollegan Jonas CC är väggen täckt av pärmar, så som man vänta sig hos
den lilla firmans ekonomen och samverkare.
Bakom Pär Henriksson plats trängs däremot verktygen. På bänken står
apparatprototyper, delar av ett kylsystem, några tryckkänsliga skärmar,
delar av utrustning för laserbehandling av tumörer och för diagnosticering
av psykisk sjukdom.
Pär Henriksson har konstruerat dem. Byggt dem från scratch. Designat och satt
ihop dem.
- Det är det jag älskar. Att konstruera saker. Lösa problem. Det har jag gjort
sedan jag var barn, säger Pär Henriksson.
Affärsidén tog form slutet av 1980-talet. Pär Henriksson hade då sett hur allt
för många forskare med ambitioner att starta företag misslyckats. Sällan
eftersom deras idé inte höll måttet, ofta på grund av oförmåga att ur idén
utveckla en långsiktig, tilltalande, godkänd, produkt.
- Det vanligaste misstaget är att forskaren underskattar de krav som
myndigheter ställer på produkten. En europeisk CE-märkning, till exempel,
måste alla medicintekniska produkter ha.
En sådan märkning kräver att tillverkaren dokumenterat sitt arbete och utfört
rätt tester. Då är märkningen ganska lätt att få. Om man inte gjort det, om
man bara kört på med sin apparat, kan testningen ta år och bli oerhört dyr.
- Många blir fartblinda av sin idé, säger Pär Henriksson.
Miss nummer två, säger Pär Henriksson, är att rikta in sig för mycket på den
amerikanska marknaden.
- Att få medicinsk utrustning godkänd i USA är extremt byråkratiskt. Det
kräver en konsult på heltid som driver en sak på plats. Och det kostar stora
pengar, många miljoner innan man når fram.
Det är här någonstans som en erfaren konstruktör kan bidra. Ungefär som en
garvad redaktör på en tidskrift: en person kan tryckeri och
annonsförsäljning, som kan förbättra och vässa skribenternas texter, som kan
förutse reaktioner och invändningar.
Lika delar problemlösare, affärsrådgivare och produktutvecklare alltså.
- Vi kan lite om mycket. Jag kan lite om patent, lite om elektroniska
komponenter, lite om marknadsföring, lite om vilka personer som behövs för
att få ett företag att fungera, säger Pär Henriksson.
Fast "lite" kanske är blygsamt i överkant. Bland de apparater Pär
Henriksson skruvat ihop på senare tid finns utrustning för laserbehandling
av tumörer, för värmebehandling av diskbråck, för akustiska test för
schizofreni, ADHD och demens och för värmebehandling av kvinnor som lider av
kraftiga mensblödningar.
Rätt långt från "Den Lille Elektrikern" alltså. Fast
det var ändå där någonstans det började.
- Mina föräldrar sa att det inte var någon idé att ge mig tekniska leksaker.
Jag skruvade bara itu dem
Sen blev det musik - eller rättare sagt, demonterade och modifierade
stereoanläggningar, mixerbord, effektpedaler och förstärkare. Som artonåring
fick han jobb på LTH som laboratorieingenjör.
- Jag undervisade blivande teknologer i elektronik, trots att jag inte gått ut
gymnasiet än. Det är jag stolt över!
För det är den där kicken. Elektrokicken.
- Att slå på strömmen och se att lampan lyser ...det är lika kul varje gång.
Fortfarande!
Han säger att han jobbar jämnt. Antingen vid bänken här på Ideon Innovation
eller på BMC eller hemma, där det för övrigt finns en garderob med skylten "insomnade
projekt".
Fast han verkar inte särskilt bedrövad över det.
- Jag är en sån som finner det största nöje i att läsa elfa-katalogen med
elektronikkomponenter.
Med åren har integriteten och självständigheten blivit allt viktigare.
Nog för att en konsult kan dra in, göra sitt jobb och skicka en rejäl faktura.
Men det är mer givande att vara en långsiktig partner.
- Det är inte alltid jag är överens med forskarna om hur en produkt ska
utvecklas. Ibland blir det friktion. Men det är bättre att ta den
diskussionen tidigt. Gör man missar i början kan det kosta stora pengar
senare, säger Pär Henriksson.