LUND. – Jag tror att jag vågar ganska mycket. Jag satsar för fullt med ett
leende på läpparna. Det tror jag är min grej, säger han.
Vi träffas i hans tvårummare ett stenkast från Mårtenstorget. Svartvita katten
Snöret, snart ett år gammal, välkomnar besökarna.
– Det är underbart med katter. Innan var jag skeptisk, men nu är jag helt
omvänd. När man kommer hem sena kvällar efter att ha jobbat då sitter det
ett djur och väntar på en när man öppnar dörren.
Förra karnevalen arbetade han med en talkshow. Men mest har han arbetat i
Lunds nation. Ett stort intresse för matlagning bidrog till att han blev
ansvarig för söndagsmiddagarna.
– Det var matlag på tio personer som lagade mat. Det lärde mig mycket om
gruppdynamik.
Erik Neppelberg sätter på kaffe och berättar hur han gick med i Lundaspexarna
och direkt fick en del mindre roller. Efter ett år var han, 20 år gammal,
ekonomichef på spexet.
– Det var deras yngsta ekonomichef någonsin. Det var ganska tufft, men jag
lärde mig otroligt mycket. Jag höll på i tre år.
Som ekonomichef kunde han påverka verksamheten betydligt mer än vad titeln
anger. En del "tråkiga traditioner" rensades bort.
– Sådant som exkluderar och tråkiga hierarkier. När man är ny ska man enligt
traditionen själv lära sig hur det fungerar. Då är det bättre att lära ut
hur det fungerar. Att vara öppen och välkomnande.
– För att bara ta ett exempel: Stämsång. I stället för att några ska sitta och
sjunga stämsång i en hörna kan alla bjudas in och delta. Oavsett hur bra det
låter.
Erik Neppelberg tycker att det ibland är bra att inte ha all uppmärksamhet på
slutresultatet.
– Jag tycker inte man ska gå över lik för slutproduktionen, det viktiga är att
folk mår bra och har kul.
Det här med karnevaler ligger i släkten. Pappa Michael Neppelberg var tågchef
1986.
– Mina föräldrar har berättat att det var kul, men det har absolut inte varit
något tjat från deras sida. Det har varit mina aktiva val att gå med. Det
som drivit mig är att jag helt enkelt att det är det roligaste som finns att
engagera sig i den här typen av verksamheter.
Det har varit mycket ideelt arbete.
– Jag har slitit många sena kvällar och ibland undrat varför gör man sådant.
Svaret får man sedan när allt går bra och alla har kul. Det är svårt att
beskriva, men då mår jag väldigt bra.
Valet av dig som karnevalsgeneral kritiserades för att det inte blev en kvinna
den här gången heller.
– De andra i karnevalskommitén har ju valt mig så de får egentligen svara på
det. Men det har känts prestigelöst och det är något som har
utkristalliserat sig under de sista sex månaderna när vi har arbetat
tillsammans i kommittén, säger Erik Neppelberg.
Du är ganska ung, känner du dig redo?
– Jag ska ju inte vara någon ensam hjälte uppe på toppen. Jag har hela
karnevalskommiténs tänk och visioner bakom mig. Det betyder mycket.
Erik Neppelberg räknar med långa arbetsdagar.
– Jag har jobbat i princip varje dag sedan sommaren med det här. Nu blir det
ett nio till tolv jobb. Tolv på natten alltså. Alla i kommittén har jobbat
mycket med det och kommer att jobba jätte, jätte, jättemycket. En sådan här
sak gör man bara en gång i sitt liv.
En karneval är ju både mycket traditioner och ska vara nyskapande - hur ser du
på den paradoxen?
– Det finns alltid lite prestationsångest att det ska vara lite mer crazy än
tidigare. Men sedan får man också tänka på att det är fyra år mellan och att
det är en ny studentgeneration det handlar om.
Nya ledningsgrupper håller nu på att tillsättas för att jobba med karnevalen.
De aktiva börjar närma sig två, trehundra. Den 7 februari ökar antalet
deltagare med ett rejält språng.
– Då är det upprop för alla intresserade studenter. Förra gången tror jag det
kom 5228 personer. Vad händer om det kommer 7000 eller bara 4000? Det är
sådant vi ska försöka hantera.
"Rätt och Fel Karnevel" är temat för nästa år.
– Det kan leda till det oväntade. Vi har ju inte kontroll över allt. Vi
släpper loss fem tusen personer som alla har sin tolkning - det är härligt.
Vi vet inte hur det slutar.