Lund.
De nationella proven ska ligga till grund för att betygssättningen blir
enhetlig och rättvis mellan skolorna. Sydsvenskan har tidigare avslöjat att
det finns stora skillnader mellan niondeklassarnas betyg och resultat på de
nationella proven.
Nu visar Skolverkets granskning att samma problem finns i gymnasieskolan.
– Minsta lilla tendens till att det inte är rättvist borde verkligen göra så
att skolorna ser över det här, säger Monica Gillenius, undervisningsråd på
Skolverket.
Det finns även andra brister i bedömning och betygssättning på de tre skolor
som Skolverket har inspekterat: Polhemskolan, Katedralskolan och fristående
Lars-Erik Larssongymnasiet.
På Lars-Erik Larssongymnasiet konstaterar Skolverket att det finns skillnader
mellan de nationella provresultaten och de kursbetyg som eleverna får. På
Polhemskolan fick eleverna högre kursbetyg än betyg på nationella provet
läsåret 2005/06. Och varken på Polhemskolan eller Katedralskolan följs
anvisningarna för rättning av nationella prov.
Alla tre skolorna får kritik för att inte samverka med andra skolor. För att
betygssättningen ska bli rättvis är det viktigt att lärare från olika skolor
får tillfälle att diskutera betygen med varandra. Skolverket är här särskilt
kritiskt mot Lars-Erik Larssongymnasiet, som de senaste läsåren inte
erbjudit sina lärare någon kompetensutveckling i bedömning och
betygssättning. Skolans betygssättning följs inte heller upp tillräckligt
väl.
– Det är kritik att ta på allvar, säger Fredrik Hast, tillförordnad rektor på
Lars-Erik Larssongymnasiet, som fick sitt jobb den 1 augusti.
Skolledarna på de tre skolorna lovar bot och bättring. Bland annat ska det
ordnas fler dagar då lärare på olika skolor får diskutera betyg med
varandra. Polhemskolan var med på en sådan dag nu i augusti, men inte
Katedralskolan.
– Det är en rätt stor apparat att samla fyra–fem skolor. Vi har ju ett
intranät också där man kan lägga upp information och tips. Man behöver
kanske inte alltid träffas, funderar Tom Gustavsson, gymnasiechef på
Polhemskolan.
I en av Katedralskolans egna historiekurser krävdes det att eleverna hade mer
än 90 procent rätt på skrivningarna för att få betyget MVG. Enligt
Skolverket är det ett helt felaktigt sätt att sätta betyg på – de nationella
målen är formulerade som kunskapskvaliteter. Andelen MVG på den kursen var
också anmärkningsvärt hög, konstaterar Skolverkets handläggare.
– Jag var inte medveten om att man gjorde så. I allmänhet klarar vi oss
väldigt bra på den här inspektionen, säger Kennet Flennmark, gymnasiechef på
Katedralskolan.
På Skolverket håller man hårt på att betygen ska vara rättvisa. Det handlar om
rättssäkerhet, menar Monica Gillenius.
– Vi har en mycket bestämd uppfattning: eleverna har rätt att få en så rättvis
bedömning som möjligt. Sätter man betyg på gymnasiet är det en
myndighetsutövning, och då är det viktigt att det blir rätt. Betyg går ju
inte att överklaga heller, säger Monica Gillenius.
Senast den 12 januari 2009 ska Lunds kommun redovisa till Skolverket vilka
åtgärder som vidtagits.