LUND. Mitt emellan står parkintendent Lars Brobeck med 15000 årliga
önskemål, klagomål, krav och synpunkter på hur hans jobb ska skötas.
– När vi kan kombinera trygghet, skönhet och tillgänglighet på ett bra sätt
– då har vi lyckats. Men det är inte lätt i Sveriges mest planterade stad,
säger han.
Lunds kommun har en planterad grönyta på totalt 1,8 miljoner kvadratmeter –
mest i landet. Av denna areal ska 7 till 10 procent varje år beskäras, röjas
upp, rensas och tuktas. Detta enligt det politiska uppdraget från
Stadshuset.
För femton år sedan var motsvarande siffra 15 procent. Men budgeten har
stramats åt successivt. Idag får hela det gröna paketet kosta cirka 3
miljoner kronor årligen.
Samtidigt har en helt ny aspekt på röjningsarbetet tillkommit. Kvinnlig
otrygghet och allmän fruktan inför vad som nattetid kan gömma sig i mörka
parker och gångtunnlar, längs dåligt upplysta cykelvägar och bakom alltför
påträngade träd- och busk-vegetation har sent omsider börjat tas på allvar.
– Trygghetsarbetet är av relativt färskt datum, kanske från de senaste två
åren. Dessförinnan jobbade vi helt för växtligheten – för att hålla
vegetationen långsiktigt vacker och skapa möjligheter till rekreation, säger
Lars Brobeck.
Att fälla uråldriga träd och massbe-skära vackra buskage och skogig
sidovegetation längs gång- och cykelvägar är inget bra sätt att vinna en
popularitetstävling i Lund.
Staden är full av röststarka naturälskare – på dagtid och innanför tullarna.
– Hälften av dem som bor i Lund anser att vi förstör de fina parkerna och
grönområdena när vi röjer upp för att göra staden tryggare. Folk tycker det
som är fint på dagtid är viktigare än vad som kanske kan hända i nattens
mörker.
Kören av protester har hittills inte fått förvaltningen att tappa fokus på
uppdraget. Valet mellan skönhet och trygghet har redan avgjorts på det
politiska ritbordet. Lars Brobeck tvekar inte om prioriteringarna.
– Tryggheten går absolut först i varje läge. Pengar i budgeten flyttas i den
riktningen när det behövs. Det kan betyda att annat blir eftersatt.
Snöröjningen dras ner och almarna får stå kvar. Den uppbyggande beskäringen
får vänta när akuta röjningar för säkerhet går före.
Tre av Lunds 39 gång- och cykeltunnlar ska röjas upp och byggas om i
trygghetsskapande syfte de närmaste åren. Arbetet får kosta en halv miljon
kronor om året och är bara påbörjat.
Lars Brobeck tar med Sydsvenskan till tunneln vid Koloniparken – mellan
Kobjer och Oscarshem – som blev klar i somras. Här var Designskolans elever
behjälpliga med utsmyckningen – som en del av sitt examensarbete – och får
mycket beröm av parkintendenten.
– Ett bra exempel på hur man skapar en tryggare gång- och cykeltunnel, säger
han och pekar på den vidgade ”sikttriangeln”, de brett röjda ytorna längs
gångvägen, belysningen och de ljusa färgerna. En bänk för vila av trötta
promenadben höjer tillgängligheten – inte minst för den äldre generationen.
På andra sidan staden – vid Dalbyvägen öster om motorvägen – förevisar Lars
Brobeck ett exempel på röjningsarbete som just kommit igång. Den från Nya
Zeeland invandrade arboristen Hunter Donaldson hanterar med van hand
motorsågen när han går till angrepp mot vildvuxenheten.
– Det handlar om rätt enkla enskilda åtgärder. Röja, måla, belysa och öppna
upp. Men helheten när jobbet är gjort ger ett mycket tryggare intryck. Det
är verkligen skillnad som på natt och dag, säger Lars Brobeck.