LUND. Femton år har gått sedan Arne Paulsson lade om rodret, sålde
glasmästeriet och började samla på hus.
Då inleddes också en enastående tillväxtsaga: resan mot en position som Lunds
i särklass störste privata byggherre.
Ett trettiotal aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag. Vilande,
aktiva, ägande varandra i lager på lager. Tillgångar värda runt en miljard
kronor tillsammans. I alla fall om man får tro 2008 års årsredovisningar.
Men frågan är hur rättvisande bilden är. Att sätta sig in Paulssonkoncernens
verksamhet och företagsstruktur låter sig inte göras i en handvändning.
Och att själv svara på hur mycket pengar Paulssonföretagen egentligen har och
vad deras fastigheter är värda – nej, det är inte bolagens verkställande
direktör Ulf Wallén intresserad av.
– Jag vet inte om det finns någon anledning att gå ut med det. Dessutom är det
jättesvårt att säga. Det ändras hela tiden, säger Ulf Wallén.
Vi träffar honom tillsammans med Börje Svensson, styrelseordförande i
Paulssonkoncernens många bolag, på huvudkontoret i Hypotekshuset på
Kyrkogatan i Lund.
– Pengar är inte målet för oss, utan ett medel. Vårt mål är att verka i Lund,
sköta våra fastigheter och sköta dem väl. Till skillnad från många andra
företag, där avkastning och resultat är prio ett, konstaterar Börje
Svensson.
Ett tema återkommer i Sydsvenskans intervjuer med Paulssonföreträdare: bolaget
är alls inte så stort – inte jämfört med giganter som Wihlborgs och Stena.
Och inte sitter man och räknar pengar. Inte heller har man så mycket makt.
Inte jämfört med kommunens tjänstemän och politiker.
Att Paulssons blivit så stora i Lund beror nog mest på att det saknas
konkurrenter som gitter göra affärer i stan, hävdar man.
– Vi försöker förvalta fastigheter på ett bra sätt. Vi sitter inte med en stor
fet kassa. Vi vill hela tiden hitta nya projekt, säger Ulf Wallén.
Grundplåten till dagens Paulssons härrör från slutet av 1980-talet. Arne
Paulssons glasmästeri, som han startade som 24-åring 1960 hade då vuxit från
noll till en omsättning på runt 40 miljoner om året.
Men efter att ha fått rådet att trappa ner och jobba lite mindre beslutar sig
Arne Paulsson för att sälja sina aktier i glasmästeriet. Köpare är Windoor
AB, ett företag som tillverkar material för balkonginglasning och som han
själv varit med om att grunda.
– Det var efter krisen i slutet av 1980-talet och början av 90-talet. Det var
mycket konkurser och det var mycket fastigheter ute på marknaden. Så det
föll väl sig naturligt att köpa fastigheter, säger Ulf Wallén.
Basen för Paulssonföretagens verksamhet är förvaltning av fastigheter – alltså
att äga och hyra ut. Både till bostäder och till andra verksamheter.
Med åren har denna del kompletterats med andra typer av affärer. Framför allt
har det handlat om att köpa tomter, fixa byggrätt och så uppföra
bostadsrätter. Varefter dessa säljs på Lunds heta bostadsmarknad och i bästa
fall inbringar en god vinst till byggherren.
–Förutsättningen för att växa är att skapa eget kapital. Den möjligheten finns
när man går in i korta bostadsprojekt, säger Börje Svensson.
Exempel på sådana satsningar är Diamantenhuset på Karl XII-gatan. Idag väntar
liknande exploatering på tomter vid Kung Oscars bro, utefter
Trollebergsvägen och på tomten norr om Allhelgonakyrkan. Bland annat.
– För att kunna behålla fler fastigheter i förvaltning måste man skapa ett
eget kapital. Där har Arne varit mycket framgångsrik. Överskottet har
stannat i bolaget och därmed har förutsättningarna för att växa varit goda,
säger Börje Svensson.
Huvudpersonen i berättelsen, Arne Paulsson, började alltså köpa fastigheter
under 1990-talets första år. Första gången hans skicklighet i att förvalta
gamla byggnader fick uppmärksamhet, var i samband med köpet av anrika
Bryggeriet på Kävlingevägen, som Paulssons byggde om till bostadsrätter.
Före honom hade två andra entreprenörer misslyckats med att få rätsida på
projektet men Arne Paulsson var villig att satsa.
De senaste åren har Paulssons plöjt ner stora belopp – renoveringen har kostat
cirka 30 miljoner – i kvarteret Apotekaren, alltså husen där bland annat
Apoteket Svanen ligger.
– Det är ett exempel på sådant ingen annan aktör gör. Tittar man på
avkastningen, nyckeltalen, på lönsamheten är sådana projekt inte alls
intressanta. Men glädjen att äga och vårda fina byggnader kan ibland vara
mer värd än att det ser trevligt ut på sista raden i årsredovisningen, säger
Börje Svensson.
Förvaltning, nybyggen, kulturhus. Behåll pengarna i firman. Koncentration på
Lund, där lokalkännedom och kontakter skiljer ut Paulssons från
konkurrenterna. Så ser strategin ut.
Och framtiden?
Den finns på Klostergården, där företaget väntar på att få påbörja bygget av
drygt 500 bostadsrätter och i de nya kvarteren invid Kung Oscars bro.
Samt på Brunnshög, förstås. Lunds nya expansiva stadsdel – i alla fall om
politikerna får som de vill och där Paulssons vill vara med och bygga.
Idéer saknas inte. Både Ulf Wallén och Börje Svensson ser som en del av sina
arbetsuppgifter att agera bromsklossar för 73-årige Arne Paulsson.
– Han gasar ju alltid själv, säger Börje Svensson.
– Så ibland har det varit min viktigaste uppgift att säga nej. Men det blir å
andra sidan rätt mycket ”ja” också.