Hjälpfonden krävde gåva

LUND. - När Hjälpfonden ringde frågade de om jag ville hjälpa människor i olika länder. Jag sa att jag aldrig hade hört talas om dem och ville veta mer. Jag ville bara ha information, berättar Eva Ahlm.

Hjälpfonden har ett 90-konto. Det brukar vara en garanti för att det är en seriös insamling.
- Jag ger ofta till barncancerfonden och ibland till Röda Korset. När Hjälpfonden ringde hade jag precis skänkt 100 kronor till cancerfonden för att jag läste i tidningen att de hade ont om pengar, berättar Eva Ahlm.

Hon uppgav sin adress till mannen från Hjälpfonden. Efter ett par dagar fick hon information, men dessutom en inbetalningsblankett med summan 365 kronor ifylld. Det stod också: "Enligt överenskommelse".
- Så brukar inte tiggarbreven se ut. Det brukar stå att varje bidrag spelar roll, stort som smått. Jag har aldrig sett att de har skrivit i en summa, säger Eva Ahlm.

Hon letade efter telefonnummer eller adress i papprena hon hade fått. Men det fanns bara en postboxadress till Stockholm.
- Jag hittade inte heller någon information om styrelse eller revisorer. Jag tyckte inte att det var seriöst, säger Eva Ahlm.

Hon la undan papprena och tänkte inte mer på saken. Men för någon vecka sedan fick hon en påminnelse från Hjälpfonden, med uppmaningen att betala in de 365 kronorna inom tio dagar.
- Det är oförskämt att skicka en påminnelse. Många människor blir skrämda av ordet påminnelse och betalar kanske.

På påminnelsen står det att Hjälpfonden svarar på frågor, men det finns fortfarande inget telefonnummer.
- Det luktar bedrägeri, tycker Eva Ahlm.

Hjälpfonden själva menar att det är en missuppfattning. För att få in pengar har Hjälpfonden anlitat ett telemarketingföretag.
- I och med att det kostar pengar att skicka ut brev, skickar vi med en inbetalningsblankett om de har sagt att de vill ge ett bidrag. Sedan är det ett datasystem som sköter utskicken av påminnelserna, säger Dimitris Stavropoulos.

Han är en av styrelsemedlemmarna. Dessutom är han ersättare i Stockholms läns landsting för socialdemokraterna. Enligt honom är det tre privatpersoner som startat fonden.
- Det är jag, Nicholas Labropoulos, före detta ambassadör för Grekland, och Birgit Swartling som sitter i styrelsen, säger Dimitris Stavropoulos.

Han tycker det verkar märkligt att Eva Ahlm har fått ett inbetalningskort utan att ha bett om det.
- Hon kanske har gått med på att betala en krona om dagen och sedan inte tänkt på att det blir 365 kronor om året. Men, det är klart, har man bara begärt information ska man bara få det, säger Dimitris Stavropoulos.

Hjälpfonden har funnits sedan 2001. De fick sitt 90-konto i september förra året. Enligt Dimitris Stavropoulos, började de samla in pengar för tre månader sedan.
- Vi har ingen adress eftersom vi nyss har startat. Nu har vi fått en adress på Hammarby Fabriksväg 23 och vi har tryckt upp nya informationsblanketter med telefonnumret. Det är möjligt att hon har fått ett testexemplar, säger han.

Även på föreningens hemsida är informationen knapp. I en stor informationsruta står det att hjälpfonden inte är densamma som Svenska Hjälpfonden. Den organisationen svartlistades i december förra året sedan det avslöjats att fonden drevs av en dömd ekonomisk brottsling. Han använde fonden för att skicka ut falska fakturor. Även den föreningen hade från början ett 90-konto.

Det står inga telefonnummer på Hjälpfondens hemsida och bara en postboxadress. Däremot står 90-kontot med stora bokstäver.
Det är också svårt att förstå var pengarna går. Det står bara lite fakta om diabetes, allergier och cancer.

Den engelska versionen av hemsidan är fylligare. Där finns dessutom projekt som har med barnmisshandel att göra.
- Internetsidan är inte färdig än. Vi hjälper folk med cancer, diabetes och allergi. Om de inte har råd att köpa mediciner kan de ansöka om bidrag. Sedan går överskottet till forskning. Vi vill arbeta långsiktigt, säger Dimitris Stavropoulos.