Beskedet firades inte med champagne. När Gunilla Westergren Thorsson fick veta att hon fått jobbet som högsta chef för Lunds universitets största fakultet satt hon i möte med Hjärt- och lungfonden i Stockholm. Engagemanget i forskningsvärlden är det Gunilla Westergren Thorsson brinner för. Själv forskar hon kring läkningsprocesser i lungan.
– Framöver får det bli forskning på kvällstid. Forskningen blir nästan som en hobby, den flyter in i både fritid och jobb, säger Gunilla Westergren Thorsson, som tillträder som dekanus vid årsskiftet.
Hon är 49 år, ung i sammanhanget. Det betyder att hon inte kan trycka på pausknappen i sin forskning under uppdraget som dekanus. Som längst räcker jobbet i sex år och efter det har Gunilla Westergren Thorsson många år kvar i arbetslivet.
– Därför är det så viktigt för mig att min forskning måste fungera också. Jag har två yrkesliv som måste fungera parallellt nu.
Idag är Gunilla Westergren Thorsson prefekt för institutionen för experimentell medicinsk vetenskap. Hon är väl bekant med de stora frågorna inom fakulteten, som hon kallar ”viljestark”.
– Det är en fakultet som tycker mycket. Det har märkts, inte minst i tidningarna och det kan vara både bra och dåligt. Det blir något för mig att hantera och jag tänker att jag måste lyssna in vad mina medarbetare har att säga.
Hennes företrädare Bo Ahrén har varit mycket synlig och ibland gjort starka utspel i medierna. Om hon själv kommer att synas på samma sätt vill hon låta vara osagt. Klart är dock att det finns stora frågor för fakulteten där hon hoppas kunna sätta sin prägel.
– Det kommer nog märkas att vi byter ledning. Det är klart att det finns områden där jag tänker annorlunda, även om Bo och jag tycker lika i mycket, säger hon.
Att kunna sätta en prägel på samarbetet med Ideon Medicon Village, den nya vetenskapsbyn för cancerforskning i Lund, är ett mål för Gunilla Westergren Thorsson. Att utveckla kommunikationen mellan fakulteten och Region Skåne ett annat.
– Regionen har en annan tradition att lösa sina uppgifter och där har det varit lite gnissel. Men vi är viktiga för varandra och vi måste få till en bra kommunikation. Utveckling och forskning är förutsättningar för att Sverige ska kunna förbättra vården av sjuka människor. Utan utveckling står vi still.
En av de allra största utmaningarna blir också att hålla ihop Lunds universitets största fakultet med 1 200 anställda, drygt 900 forskarstuderande och 2 500 helårsstudenter. Uppdraget sträcker sig från grundutbildningarnas kvalitet till att se till att det dras in pengar till världsledande forskning.
– Det är en stor utmaning att försöka få ihop fakulteten till en välfungerande enhet och skapa förståelse för de olika disciplinerna. Det var det jag funderade mest på när jag skulle tacka ja eller nej till att kandidera.
Att bli första kvinna som leder fakulteten var inget hon funderade särskilt mycket på inför valet. Gunilla Westergren Thorsson är van vid att verka i en mansdominerad värld.
– Det kan vara tufft ibland. Men det är bra att ha insikt i språket och koderna. Jag tycker det är roligt att kunna vara en förebild för unga kvinnor i rollen.
En lyssnande ledare, som kan se det positiva i svåra situationer. Så beskriver Gunilla Westergren Thorsson sin ledarstil. Själv blir hon positiv när hon får bra resultat i forskningen. Negativ försöker hon att inte vara, men när någon är trångsynt eller ljuger för henne – då blir hon sur.
– Förtal och trångsynthet gör mig arg. Det handlar ofta om att folk har svårt att se lite utöver sitt eget ämne och bara se till sitt. Det är en inskränkthet som vi till viss del själva har skapat. Kanske är det en överlevnadsfaktor också i forskningsvärlden.
När Gunilla Westergren Thorsson behöver hämta kraft, koppla av eller tänka klart tar hon sig till havet och sätter sig i kajaken.
– Det är viktigt när man hela tiden får mycket nya intryck. Jag måste sortera det, se vad allt står för. Ja, jag är en tänkare. Och lite disträ.
Dubbla roller. Som dekanus för medicinska fakulteten kommer Gunilla Westergren Thorsson att tillbringa mindre tid i labbet, men det är viktigt för henne att fortsätta sin forskning parallellt med chefsjobbet.