Miljöorganisationer och politiska partier anser att ESS-anläggningen är
olämplig. Men det nämner du inte i din rapport. Varför?
– Det ingick inte i mitt uppdrag från regeringen att göra någon bedömning av
miljöfrågorna. Det ska kompetenta myndigheter göra. Det vore konstigt om jag
gav mig in i på deras område, säger Allan Larsson.
Vilket har ditt uppdrag varit?
– Mitt uppdrag har varit att undersöka om det finns något intresse och stöd
för att genomföra ESS. Och jag visar att det finns ett väldigt brett
intresse i Europa för att ESS ska komma till och det finns ett starkt
intresse i näringslivet i Norden för att ESS ska byggas i Norden. Den danska
industrin kommer till exempel att vara mycket aktiv.
Du har inte med några argument mot anläggningen. Tycker du att du har
varit helt objektiv när du utelämnat något som talar emot anläggningen?
– Ja, i den meningen att jag redovisat vad jag fått fram. De ekonomiska
bedömningarna har jag inte gjort själv, utan jag har bett de som är
kompetenta på ekonomi att göra dem. När det gäller kontakterna med
forskarvärlden har jag redovisat vad de har sagt och gjort den bedömningen
att det finns ett stort intresse för ESS. Jag har svårt att se att man kan
vara mer objektiv än så.
Anser du inte att regeringen bör veta att det finns ett partipolitiskt
och miljöpolitiskt motstånd ?
– Att ESS ska komma upp till prövning förutsätter att regeringen bestämmer
sig för att gå vidare. Titta på Öresundsbron. Du skulle inte ha fått en
prövning av Öresundsbron på det sätt som skedde, om regeringen inte först
gjort ett ställningstagande. ESS kommer inte till stånd om det inte
uppfyller de krav som ställs inom svensk och europeisk lagstiftning när det
gäller miljö och andra villkor.
Du har rest runt i Europa och diskuterat om ESS ska byggas i Sverige. Hur
har de samtalen förlöpt?
– Det har inte varit några regelrätta förhandlingar utan jag har startat
dialoger. Inget av länderna är egentligen färdigt att ta ställning till ESS.
Och Sverige är inte färdigt att ge några erbjudanden, det tar ungefär ett år
till.
Sverige kan bli först ut med sin ansökan. Är det viktigt att vara först?
– Jag vet inte. Det finns inget ställe att ansöka om det här och det finns
ingenstans man fattar beslutet. Det handlar om att få så många som möjligt
att ställa upp och säga: ”det här är bra” och det blir svårt för någon annan
att ta sig in på banan. Att vara tidigt ut kan vara en fördel men det räcker
inte med det.
Vad måste till, enligt din mening?
– Man måste ha ett bra förslag och visa på den starka vetenskapliga miljön i
området och samlokaliseringen med MAX IV.
Vad tror du om de största konkurrenterna om ESS: Storbritannien och
Ungern?
– I Storbritannien har man ännu inte tagit ställning till om man vill ha en
anläggning i Yorkshire eller Oxford. De har väl en liten bit kvar. Ungern
har tre platser de överväger mellan men de har inte satt ned foten.
Pågår det ett rävspel mellan nationerna?
– Det är naturligtvis så att ingen lägger sig platt i förhandlingarna.
ESS ska vara en anläggning som samfinansieras av alla europeiska länder
utifrån ländernas BNP. Ändå föreslår du att Sverige ska erbjuda sig att
ensamt betala 2– 2,5 miljarder kronor av anläggningen. Varför?
– Det är redan en etablerad princip att värdlandet tar en så stor del av
kostnaden. Man kan inte utesluta att engelsmännen kan komma att toppa det om
de gör en ansökan.
Hur tror du regeringen kommer att ta emot din utredning?
– Jag vet inte ännu. Men det är svårt att hitta någon annan investering
under de kommande tjugo åren där du får utlandet att betala 80–90 procent av
de svenska forskningsinvesteringarna. Av det skälet är detta en unik
situation. Detta är tillfället med stort T.
Du träffade utbildningsminister Leif Pagrotsky under
onsdagseftermiddagen. Vad fick du för besked?
– Han sa att rapporten ska ut på remiss och sedan ska regeringen ta
ställning i höst.