Klette: Skolpeng ger resurser efter behov

Lund.
Lärartätheten i Lund har sjunkit och 70 lärartjänster har dragits in. Skolor i utsatta områden har fått det sämre. Det berättade Sydsvenskan igår. Idag ger kommunalråden sin syn på skolpolitiken.Kommunalrådet Tove Klette (FP) försvarar den direkta skolpengen. – Det är bra att vi flyttade makten från politikerna till professionen ute i skolorna, säger Tove Klette.

LUND. Tove Klette (FP) är nöjd med den direkta skolpengen.

– Den har gett mer pengar till skolorna, en följsamhet mot volymförändringar och ger resurser efter behov, säger Tove Klette.

Klette tillstår samtidigt att det finns ”svårigheter”.

– Det har alla nya system, det jag kan se som en brist är att vi inte hittat en social fördelningsfaktor. Fördelningen räcker inte till de barn som har både utländsk bakgrund och föräldrar som är analfabeter. Det måste vi titta på. Men det är ingen annan som hittat något bra system för det.

Klette avfärdar Almgrens siffror om att 200 lärartjänster försvunnit (se artikel nedan) men tillstår att 70 tjänster är borta i grundskolan.

– Folk tror att vi har sagt upp 70 lärare men det är bara två personer som har sagts upp, andra har fått pooltjänster. Många av tjänsterna som försvunnit har varit pensionsavgångar och liknande.

Du säger att ett starkt Folkparti är en garant för en bra skola, ändå har skolan fått göra besparingar?

– Det finns de inom alliansen som tycker man satsar för mycket på skolan. Men när vi gjorde en generell besparing 2008 slapp skolan undan och det fick jag slåss för.

Finns det något idealmått för lärartätheten?

– Jag tror inte att antalet lärare är allena saliggörande. Det handlar också om att det är behöriga lärare, hur arbetsklimatet är, om det är lugn och ro i skolan, klassernas storlek, fungerade skolledning, god elevhälsovård etcetera.

Hur ser ni att skolan fungerar bra?

– Vi ser ju på resultaten och att antalet sjukskrivningar bland lärare minskar.

Kommer inte de goda resultaten från föräldrarnas utbildningsbakgrund?

– Vi tar emot många flyktingbarn, en del kommer hit i 12-årsåldern med brister i sin skolgång. Fyra år senare är de behöriga till gymnasiet, det visar att skolorna gör ett bra arbete. Det handlar inte bara om föräldrars bakgrund, det brukar jag också påminna Jan Björklund om när jag träffar honom.

När det gäller kostnaden per elev har gapet mellan Lund och riket minskat. Är det bra eller dåligt?

– Vi ska fortsätta att satsa på skolan, men en mersatsning innebär inte automatiskt att vi får goda resultat. Vi måste se till att resurserna används på bästa sätt.

Hur vill ni gå vidare med arbetet med skolan?

– Elever med specialintressen ska ges stimulerande utmaningar, de med behov av särskilt stöd ska alltid få de resurser de behöver, lärare och rektorer ska få en löpande fortbildning och det ska vara en fortsatt kraftig utbyggnad av skolorna.

Relaterade artiklar

Författare: Jan Samuelsson
Publicerad 9 september 2010 09.39
Uppdaterad 9 september 2010 09.39

Lund
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu