LUND. Ett bevis på denna trend är de så kallade SRI-platserna, vilka ska
erbjuda en slags skyddad miljö innanför fängelseemurarna för de intagna som
har störst psykiska problem.
Till grund för placering på någon av de nya SRI-platserna ligger framför allt
hur personer fungerar tillsammans med andra. Farlighet eller strafftid
kommer i andra hand.
I första fasen skapas ett hundratal platser på anstalterna Fosie, Norrtälje,
Tidaholm och Salberga. SRI-avdelningarna ska vara mindre och ha mer och
bättre utbildad personal, är det tänkt.
Orsolya Hoffmann, ordförande i kriminalvårdsläkarnas förening i Sverige,
välkomnar förändringarna. Men frågan är om de räcker.
– Jag undrar om kriminalvården verkligen undersökt det psykiatriska
vårdbehovet innanför murarna, säger hon.
Utvecklingen mot mer kvalificerad psykiatrisk vård i fängelset kommer
sannolikt att förstärkas framöver, framför allt om liggande förslag kring ny
lagstiftning av straffen för psykiskt sjuka brottslingar går igenom.
– Jag tror det kommer att betyda att fler psyksjuka döms till fängelse, säger
kriminalvårdens medicinska rådgivare Lars-Håkan Nilsson.
– Men även om vi rustar upp har vi ju inte alls samma medicinska kompetens och
personaltäthet som inom den civila psykiatrin, fortsätter han.
Orsolya Hoffmann är också orolig över utvecklingen och ser att behovet av
psykiatrisk kompetens ökar snabbt.
– Vården har blivit tyngre. Numera har patienterna inte bara en diagnos. De
har tre, säger hon.