Men han vill också nyansera bilden.
– Vi har alltid studenter som är väldigt duktiga. Men numera har vi också en
grupp med betydligt sämre förkunskaper.
Betydelsen av studenternas gymnasiekunskaper varierar mellan olika ämnen på
Universitetet. Matematik och språk bygger direkt på den grund som lagts
tidigare. Studier av samhällsvetenskapliga och vissa humanistiska ämnen
gynnas snarare av en bred allmänbildning.
Alltså: man är inte tvungen att kunna skilja Martin Luther från Martin
Luther King för att få läsa historia. Men det underlättar.
Problemet är att denna sorts historiska allmänbildning inte längre kan tas
för given.
– Vi lärare får lämna det som är en rimlig akademisk nivå för att istället
lära ut sådant som borde ha varit inhämtat redan på gymnasiet, säger
Christian Häthén, lärare i rättshistoria och ordförande i lektorernas
förening, en del av Sveriges universitetslärarförbund.
Christian Häthén upplever det som om studenterna kommer från gymnasiet med
förmågan att plocka ihop information, men utan att kunna att smälta den till
egen kunskap.
– Det pågår en gymnasifiering av högskolan. Att studenterna börjat kalla
Universitetet för ”skolan” tycker jag är ett tydligt tecken i tiden.
I Högskoleverkets (HSV) senaste granskning av ämnet historia konstateras
att: ”...förkunskaperna bland studenterna i ämnet, framförallt beträffande
kronologin, är mycket varierande och generellt tycks bli allt sämre.”
Av Skolverket enkätstudie med 1600 universitetslärare framgår att lärare i
juridiska och samhällsvetenskapliga ämnen är något mer nöjda än genomsnittet
med sina studenters förkunskaper.
Fortfarande anser ändå varannan lärare att studenterna blivit sämre de fem
tio senaste åren. Bara en av tio anser att studenterna blivit bättre.
Enligt samma rapport är det just allmänbildningen, tillsammans med
kunskaperna i svenska, som skapar de största problemen.
Eva Queckfeldt, studierektor på historiska institutionen, har de senaste tio
åren regelbundet genomfört förkunskapsprov med nybörjarstudenterna.
Resultaten har inte varit upplyftande.
– Historia är inte synonymt med att kunna krig, kungar och årtal. Men man
måste veta vad som kom först, som att renässansen kom före upplysningen.
Det är sådana kunskaper som saknas. Även hos personer som valt att läsa just
historia.
– Vi försöker spjärna emot och hålla nivån uppe. Men jag misstänker att vi
ändå anpassat oss.
Förändringen märks också i kursernas litteraturlistor.
– A-kursens lista innehåller säkert färre antal sidor och mindre engelsk
text idag än 1995, säger Eva Queckfeldt.