Fyra gymnasielärare från Spyken och två grundskollärare från Lund Öster forskade under två och ett halvt år – två av dem i svenska, två i historia och två i musik. Annette Mars, som är sist ut, lägger fram sin licentiatexamen i november. Hon är den enda av lärarna som nu arbetar heltid i kommunen. Fyra har sökt sig från kommunen och en är föräldraledig.
– Jag är glad för stödet jag fick under utbildningen men väldigt missnöjd med vad detta har resulterat i för min del hittills. Jag hoppas att de nya statliga pengarna till lektorstjänster ska ändra på det, säger Annette Mars, grundskollärare i musik.
Sedan hon kom tillbaka till sin tjänst i kommunen har hon fått lägre löneökning än tidigare, mer undervisningstid och fler elever att undervisa och vara mentor för.
– Det är jättekonstigt att man slösar så med resurser. Jag hade hoppats på att inom ramen för min tjänst få utveckla ämnet och den pedagogiska verksamheten. Så blev det inte. Man känner sig lurad, säger Annette Mars.
Fredrik Alvén, grundskollärare för årskurs fyra till nio i historia, hamnade på övertalighetslistan när han kom tillbaka, fick minsta möjliga lönelyft och erbjöds en tjänst som assistent i en årskurs tre.
Nu är han tjänstledig på halvtid för att arbeta med att utforma nationella prov på Malmö högskola.
Kommunens satsning på dryga en miljon kronor betalade bara en liten del av lönerna till lärarna. Staten har satsat mångdubbelt mer.
– Det känns som att vi har hamnat i en krock mellan statens ambitioner och den kommunala verkligheten. Jag vet inte om det handlar om kommunens budget eller om något annat, säger Fredrik Alvén.
Louise Rehn Winsborg (M), ordförande i utbildningsnämnden, är medveten om problemet men hoppas att hon kan ge lärarna nytt hopp. Kommunen har legat lågt i avvaktan på nya direktiv från regeringen. För några dagar sedan presenterade regeringen sin reform för lektorer och förstelärare.
– Vi har uppåt 25 lektorstjänster i Lund och länge haft planer på fler. Nu kom äntligen reformen. Vi kommer att ta nya riktlinjer för lektorer kring det kommande årsskiftet, säger hon.
När det gäller utvecklingsmöjligheter för lärare lägger hon ett stort ansvar på rektorerna, men är också självkritisk. Hittills har forskarlyft inte kombinerats med konkreta möjligheter efter utbildningen.
– När vi nu satsar vidare måste vi ha en central plan för hur vi ska koppla forskarlyft till lektorstjänster, för vad innehållet i en lektorstjänst ska vara och riktlinjer för vad som händer med dem som har en lic men inte en lektorstjänst, säger Louise Rehn Winsborg.
Av de fyra lärarna på Spyken har en, föräldralediga Malin Bardenstam, fått löfte att några få timmar i veckan få driva en forskarcirkel med några kollegor. De andra doktorerar på hel- eller deltid och har sökt sig vidare delvis på grund av missnöjde med utvecklingsmöjligheterna i kommunen. Ingen av dem har fått större lönelyft än andra kollegor.