Lundapolitikerna är överens: de vill ha spårvägar i Lund. Men alla
trafikplanerare är inte övertygade om att spårvagnar är det optimala för
Lund. Trafikplaneringskonsulten Sven-Allan Bjerkemo är en av dem. Han är
noga med att påpeka att han inte har något emot spårvagnar, men lyfter fram
vad planerarna behöver se upp med:
- Spårvagnar är jättebra om man har stora gaturum och kan köra rakt fram. Det
är enkelt om man bygger nya stadsdelar som man gjort i Hammarby sjöstad. Men
var har vi generösa gaturum i centrala Lund?
Som Sydsvenskan berättadei avsnitt två är korsningarna i Klostergatans ändar
knepiga, speciellt den vid Kyrkogatan kan skapa problem för svängande
spårvagnar. Det är för smalt, helt enkelt.
- En spårvagn behöver minst 25 meters radie, dubbelt så mycket som en buss. I
Paris rekommenderas 40 meters radie för att slippa urspåringar om något
föremål kommit ner i spåret.
Många förknippar spårvagnar med idylliska bilder från San Francisco eller
Lissabon. Men Sven Allan Bjerkemo påminner om att en normalspårvagn är 2,65
meter bred, 10 cm bredare och något högre än en buss. Lunds spårvagnar ska
dessutom bli 40 meter långa.
- En dubbelriktad spårväg med mittstolpe är 7,7 meters bred. Tänk dig två tåg
i bredd på Klostergatan, det blir inte någon plats över för fotgängare,
cyklister eller gatuliv. Och använder man enkelspår istället för dubbelspår
riskerar man att få problem, säger Bjerkemo.
Han radar upp fler komplikationer:
- Kontaktledningarna i höjd med andra våningen måste hänga i linspann mellan
husen där det är trångt. Skenor för ström i gatan finns men har inte prövats
i svenskt vinterklimat.
- Man vill också att spårvagnarna ska köra på helt egna gator och spår. Om
man måste stänga ute biltrafiken får man svårt med angöring, lastning och
lossning. Och om en bil står i vägen - eller spårvagnen i värsta fall spårar
ur - blir det stopp i systemet.
- Erfarenheterna från Göteborg visar att olyckor med spårvagnar ger
allvarligare skador än olyckor med buss.
- Plattformarna behöver vara 35 cm höga och minst 2 meter breda vilket inte
alltid är så lätt att få till i en trång gatumiljö. Man vill helst inte
heller ha bussar i spåren som då måste köra på andra gator med separata
hållplatser.
- Inte sällan behöver man gräva ut rejält i befintliga gator för att undvika
vibrationer och skydda ledningar.
Sven-Allan Bjerkemo efterlyser en förutsättningslös utredning av Lunds behov
av kollektivtrafik. Han hävdar att det finns andra lösningar som är
intressanta för Lund. I allt fler städer har man minibussar i stadskärnan
och utökade fotgängarzoner.
- Det finns lösningar som ger spårvagnens fördelar i form av kapacitet,
komfort och eldrift men undviker dess nackdelar. Till exempel i
Clermont-Ferrand i Frankrike, Padova i Italien och andra orter kör man 2,2
meter breda gummihjulsspårvägar som är speciellt utvecklade för trånga
stadsmiljöer. På köpet får man utmärkta broms- och accelerationsegenskaper
- I Caen i Frankrike kör man ledbussar på spårvägs-el med en styrskena i gatan
som de vore en tunnelbana på mark, det har gett utmärkt resultat och
kraftiga resandeökningar. I Nancy i Frankrike kör man samma system fast på
trådbuss-el. Dubbelledbussar, som man bland annat kör i Göteborg, har
flyttat kapacitetsgränsen rejält uppåt. I Nantes i Frankrike har man ersatt
en planerad spårvägsutbyggnad med en avancerad busslösning. Bussar som styrs
av små styrrullar framför framhjulen och låga kantstöd har med framgång
använts i Essen i Tyskland, säger Bjerkemo och hävdar att investeringar i
bussystem och liknande oftast bara kostar högst en tredjedel av ett
spårvagnssystem.
Spårvagnsföreträdare brukar hävda att spårvagnar drar till sig fler resenärer
än andra trafikmedel. Bjerkemo är tveksam till det.
- Framgångsrika spårvägssystem har ofta getts högre standard, bättre
sträckning, gatu- och stadsmiljön med mera. Gör man detsamma för andra
system får man samma effekter.
- Mycket har ändrats på senare år, särskilt synen på stadsmiljö och nya
lösningar. Det kan därför finnas skäl att se över de tankar om spårvagnar i
Lund som funnits sedan 25 år tillbaka. Den nya kollektivtrafikvisionen för
Lundaområdet verkar vara ett steg i rätt riktning.