LUND. – Vi läste om plantorna i Kvällsposten och tog kontakt med
åklagarmyndigheten som fattade beslut om husrannsakan, säger Stefan Steiner,
kriminalinspektör på narkotikaroteln i Lund.
Det är på dagen ett år sedan Steiner och hans kollegor stormade in på
Lunds konsthall. Utrustade med saxar och papperskassar rusade styrkan in,
mitt under hängningen av Malmökonstnären Sture Johannessons retrospektiva
utställning Counterclockwise Circumambulation.
På plats den morgonen fanns konstnären själv, konsthallschefen Åsa
Nacking och annan personal i full gång med att hänga de sista bilderna.
Åsa Nacking, som inför utställningen köpt industrihampa av en bonde i
Kverrestad, stod som fallen från skyarna.
Hon hade varit i kontakt med flera myndigheter – polisen, Jordbruksverket
och Statens utsädeskontroll. Men intyget, som visade svart på vitt att
krukorna innehöll laglig så kallad industrihampa, hjälpte inte.
Polisen kapade de 75 späda plantorna som stod i Konsthallens atriumgård. En
efter en.
– Vi misstänkte brott mot narkotikalagen, säger Stefan Steiner som förklarar
varför polisen klippte ner hampaplantorna och lämnade krukorna kvar.
– Enligt narkotikalagen är fröet legalt och det är också legalt att
plantera. Det är växtdelarna ovan jord som är olagliga.
Det som räknas som innehav i ett rättsligt efterspel är mängden
torkade växtdelar. Därför måste plantan kapas i samband med husrannsakan.
För rättssäkerhetens skull.
– Det är mest fördelaktigt för den misstänkte. Tar vi med oss hela krukan,
fortsätter plantan att växa. Och då kan det blir svårt att bevisa hur mycket
narkotika det handlade om, säger han.
Efter många turer hävde kammaråklagaren Stefan Waern beslaget och
ärendet avskrevs. Något bevis på att konsthallschefen haft för avsikt att
begå narkotikabrott fanns inte.
Kunde ni inte ha räknat ut det i förväg?
– Nej. Det kunde man inte veta. Inte de första dagarna i alla fall. Det gick
inte att utreda om det var ett brott utan att först kapa plantorna, säger
Stefan Steiner som menar att saken egentligen aldrig blev juridiskt prövad,
fullt ut.
– Konsthallen hade ett intyg om att det var industrihampa men man hade inget
tillstånd att använda hampan för en utställning. Det kan ha varit ett brott
mot Jordbruksverkets föreskrifter.
Än idag tvivlar Stefan Steiner på att Konsthallen skulle fått
tillstånd att ställa ut hampa.
Kanske är det önsketänkande från hans sida. Den som ägnat över tio år av
sitt yrkesliv med att bekämpa narkotikabrott i Lund har svårt att se det
oskyldiga i att ställa ut hampa i stadens största utställningslokal.
Den juridiska aspekten må vara överspelad men den moraliska aspekten består,
menar Stefan Steiner.
– Man kan inte sätta handklovar på den konstnärliga friheten. Men det här
var inte en utställning om industrihampa, utan en utställning som jag
personligen tycker är tveksam ur ett samhällsperspektiv.
Att Konsthallen valde att ställa ut industrihampa och inte tomatplantor
beror på att industrihampa och vanlig ”knarkhampa” ser likadana ut. Endast
en expert kan se skillnaden, enligt Stefan Steiner.
– Själva plantan är ju en världsomspännande symbol för hasch och cannabis.
En symbol som marknadsför narkotika.
När är det okej att ställa ut industrihampa?
– Hade man lyft in hampan i ett annat sammanhang, kanske en utställning där
man fört debatt om droger, hade det varit okej ur ett moraliskt perspektiv,
säger Stefan Steiner som tycker att den efterföljande debatten var positiv.
– Debatten som följde var bra. Det fanns ett stort intresse för att
diskutera dessa frågor. Åtminstone för stunden. Sedan är det få som ändrar
uppfattning i sakfrågan. De som tyckte att vi gjorde oss skyldiga till
myndighetsmissbruk har säkert kvar sin uppfattning.
Skulle ni agera på samma sätt idag?
– Ja, det tror jag. Vi skulle vända oss till åklagarmyndigheten. Det är inte
vi på polisen som ska tolka lagen. Det är åklagarnas och domstolarnas jobb.