LUND. – Idag söker mer än dubbelt så många hjälp för alkoholproblem jämfört
med för fem år sedan, säger Studenthälsans psykiatriker Richard Wastenson.
– Många kommer till oss på grund av studiemisslyckande och illabefinnande
och sedan visar det sig att de krökar rejält.
Att dricka mycket vid ett tillfälle är det mest skadliga för kroppen.
Gränsen ligger någonstans runt fyra drinkar för tjejer och fem drinkar för
killar.
Det är känt sedan länge att studenter i Uppsala och Lund dricker mest i hela
landet.
Nu finns siffrorna svart på vitt. 85 procent av tjejerna och 72 procent av
killarna på Lunds korridorer dricker så mycket att det klassas som riskfylld
alkoholkonsumtion enligt det internationella Audit-testet .
Frågeformuläret består av tolv frågor om konsumtion, tecken på beroende och
skador.
– Vanligtvis skulle man rekommendera en person att se över sina alkoholvanor
om de fick 5–6 poäng i testet.
Studenthälsans besökare har alltifrån 12 till 28 poäng.
– Den som dricker mycket tror att alla omkring dricker lika mycket eller
mer, förklarar Richard Wastenson.
Fenomenet kallas för ”majoritetsparadoxen” och är viktig att förstå när man
arbetar förebyggande.
– Det handlar om att få en ”aha-upplevelse” och förstå att alla inte dricker
så mycket, säger Claes Andersson som doktorerar på stress och alkohol hos
studenter.
Hans kollega Henrietta Ståhlbrandt har nyligen publicerat studien om svenska
korridorstudenter och jämfört två olika åtgärdsprogram.
Det klassiska tolv-stegsprogrammet, med ursprung i amerikanska Anonyma
alkoholisters metod, har visat sig vara verkningslöst.
– Det anmärkningsvärda är att de flesta högskolor som har ett åtgärdsprogram
idag använder sig av just denna typ av metoder, säger Henriettæ Ståhlbrandt,
doktorand på klinisk alkoholforskning. Hon tror att problemet ligger i
tolv-stegsprogrammets förespråkande av total abstinens.
– Studenter kan inte identifiera sig som ”alkoholister”, säger hon.
Den nya metoden som forskarna testat, som Sydsvenskan uppmärksammade 28 feb,
kallas BSTP och är ett kognitivt beteendeprogram.
Man utgår ifrån sig själv och hur man kan uppnå ett vettigt förhållningssätt
till alkohol. Metoden gav goda resultat för dem som drack hälsofarliga
mängder vid studiens start.
– Det är första gången som detta program testas i Sverige, säger Henrietta
Ståhlbrandt. Många har hört av sig och är intresserade av metoden.
Richard Wastenson poängterar att det är just under studieåren som många
formar sina sociala vanor.
– Vissa utvecklar ett alkoholberoende redan då, säger han.