SÖDRA SANDBY. Norska matteoraklet Mona Røsseland har kommit till Uggleskolan
för slå hål på myterna och förkunna sitt självklara budskap: Matematik är
jätteroligt.
– Dialogen med eleverna är jätteviktig. Man måste prata matematik. Fråga –
varför gjorde du så här? säger hon.
Forskningen är entydig. Entusiasm och engagemang hos pedagogerna ger bästa
resultat bland eleverna. Likaså klara och definierade mål för
undervisningen.
– Det räcker inte att säga: Ni ska räkna till sidan 62. Utan ni måste få
eleverna att förstå vad de ska lära sig under lektionen. Och varför.
Närmare fyrtio pedagoger är samlade i Uggleskolans vackra aula och lyssnar
andäktigt på Mona Røsseland medan hon pekar på overheadbilderna. Utanför
prasslar löven i träden.
– Svenska elever har blivit sämre i matte sedan 1995. Den som inte lyckas
känner sig dum, rädd och vågar inte längre försöka, säger skolpsykolog
Elinor Schad som är projektledare för storsatsningen som ska stärka
elevernas kunskap och öka deras självkänsla.
Men först är det personalen som peppas genom tisdagens kickoff. Sedan kommer
nya läromedlet Pixel och även handledning under läsåret. Skolområde Östers
två didaktiker – Kerstin Ekman och Richard Wester – ska fungera som
bollplank och medtänkare.
– Vår roll är att tillföra lärarkollegiet ytterligare en dimension. Vara ett
stöd i reflektionen, säger Kerstin Ekman.
– Detta väcker många frågor. Som lärare kan det vara svårt att genomföra
tankegångarna rent praktiskt, säger Richard Wester.
För matematik är inte bara siffror. Det är inte bara svaret som räknas. Vägen
dit är minst lika viktig. Genom dialog, ord och bilder kan elever få en
matematisk helhetskompetens. När eleverna känner tillit till sin kunskap kan
de söka vidare kunskap.
– I Asien är de duktiga på att visa sammanhangen. Hos oss går barnen in i
matematiska rum med tjocka väggar emellan. De går lätt vilse och lär sig
inte att tänka vidare, säger Mona Røsseland som varit med om att ta fram
läromedlet Pixel.
Sven Grönberg undervisar matematik i årskurs 4 och 5 sedan 1990. För två år
sedan bytte han undervisningsstrategi och tog fram egna läromedel som bygger
på samma metod. Att låta eleverna arbeta med samma ämne men på olika nivåer.
Med en interaktiv skrivtavla – en så kal-lad smartboard – och gemensamma
-genomgångar.
– Den individualiserade matteundervisningen har varit förödande. Då är varje
barn i sin egen bubbla. De blir duktiga på att fylla i rätt svar – ett slags
mekanisk överförande som sker utan att det passerar huvudet. De svagare
eleverna klarar övningarna men inte proven och de duktiga blir uttråkade.
Inte bara räkna rätt. Utan även tänka vidare.
– Mycket matteprat är nyckeln till framgång. Genom diskussion kan eleverna
hitta fram till olika räknesätt. Böcker bara kluddar till det, säger Sven
Grönlund.