Max IV ska byggas

MAX IV ska byggas med start nästa år. Det meddelade Lunds universitet tillsammans med regionen, kommunen och vetenskapsrådet. Men även om en stor del av finansieringen är klar, fattas det en hel del pengar.

Inte klart, men så klart att bygget kan dra igång. Det var innebörden i en hastigt sammankallad presskonferens om planerna på den stora forskningsanläggningen MAX IV.

– Det är en stor dag för Lunds universitet, sa rektor Per Eriksson, vi har kommit så långt att vi kan säga att vi kör igång nu.

Stötestenen har länge varit hur projektet ska finansieras, MAX IV beräknas kosta 2,6 miljarder kronor. Och under måndagen slöt Lunds universitet, Region Skåne, Vetenskapsrådet och Vinnova ett avtal som ska betyda att bygget av anläggningen är i hamn. Och så här långt har intressenterna kommit:

* Vetenskapsrådet och Vinnova bidrar med cirka en halv miljard kronor.

* Lunds universitet och regionen med sammanlagt 250 miljoner kronor.

Lunds kommun bidrar med mark - som ska arrenderas ut för en billig peng, enligt Mats Helmfrid (M) kommunstyrelsens ordförande.

* Det fattas alltså en del pengar som ska lösas med hjälp av finansiärer och regeringens strategiska forskningssatsningar.

– Vi har så mycket information om finansiärer att vi känner oss så säkra att vi kan sätta ner foten och säga att vi kan dra igång, säger Pär Omling, generaldirektör på Vetenskapsrådet.

Som Sydsvenskan tidigare har berättat ingår parterna i ett konsortium, enligt förslag från Anders Flodström som fick uppdraget av regeringen att ta fram ett underlag för hur finansieringen av Max IV skulle kunna se ut.

Många tror också att den avsiktsförklaring om MAX IV som skrevs under på måndagen kan få betydelse i kampen om att få ESS, European Spallation Source, till Lund.

– Det här stärker en kandidatur till ESS, säger Lars Börjesson huvudsekreterare för Vetenskapsrådet. Men oavsett ESS är det här ett fantastiskt projekt för forskningen.

Maxlab kan liknas vid ett supermikroskop

Maxlab är en synkrotronljusanläggning och kan liknas vid ett supermikroskop, som kan avslöja detaljer om naturens allra minsta byggstenar. Den består i princip av ett cirkelformat rör som det är vakuum i. I röret cirkulerar elektroner i en hastighet nära ljusets. Elektronerna avger ljus med hög energi som är riktat åt ett enda håll.

Forskning baserad på synkrotronljus har legat till grund för ett antal Nobelpris de senaste åren.

Som exempel kan nämnas kemipriset 2006, som amerikanen Roger Kornberg fick ta emot. Han hade studerat hur cellkärnans genetiska information kopieras till budbärar-RNA och sedan förs ut i cellerna där nya proteiner byggs upp.

Hans landsman Roderick Mackinnon fick kemipriset 2003 för att ha visat hur en jonkanal fungerar på atomnivå. Jonkanalerna är viktiga bland annat för nervsystemets och musklernas funktion.