Turister eller troende?
Svenska kyrkan i Lund har något speciellt: en katedral. En turistattraktion
som drar en halv miljon besökare per år, ett omistligt kulturarv – men också
en pengaslukare.
– Det är väl bra med katedralverksamheten. Bara någon annan betalar för det.
För lägger vi pengarna där, får församlingarna mindre, säger Lisbeth
Malmström från Kyrkans väl.
Entréavgifter kan vara en väg.
– I Storkyrkan i Stockholm kostar det 40 kronor att komma in. Vi kan bli
tvungna att göra likadant, säger moderata Elisabeth Lindqvist.
I bakgrunden lurar frågan om ett besökscentrum, som stötts och blötts i snart
tio år.
– Kommunen, stiftet och kyrkan i Lund borde samverka kring besökscentret. Men
nu är det bara kyrkan i Lund som driver frågan. Det är lite skämmigt för
kommunen, menar Monica Molin, Socialdemokraterna.
Lokaler eller själavård?
Fråga en kyrkopolitiker vad han vill spara på och svaret blir: lokaler. Idag
går mellan 30 och 35 procent av kyrkans intäkter till att underhålla kyrkor,
församlingshem och kontor.
– Det första vi skulle göra är att bortprioritera byggnader, säger Walter
Übelacker, teolog och kandidat för Politiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk)
till stiftsfullmäktige.
Socialdemokraterna i Lund vill öka trycket på staten. Den borde ta större
ekonomiskt ansvar för kyrkobyggnader, enligt partiets representant Monica
Molin.
– Vi tog ju ett beslut att ruinsätta Odarslövs kyrka. Det kanske behövs göras
fler gånger. Välvårdade ruiner som kan användas för friluftsgudstjänster.
Martin Cruce, kyrkoherde i Dalby och centerpartistisk kandidat till
stiftsfullmäktige:
– Kyrkans uppgift är att ta hand om själar, inte att ägna sig åt
fastighetsförvaltning.
Genarps kyrka drabbades av jordskalvsskador i taket. Nu är den stängd för
reparation fram till påsk.
– Vi har haft hyfsad ekonomi hittills. Men reparationer riskerar alltid att
bli dyrare än man tänkt sig, säger Carl Johan Antonson, Kyrkans väl.
Föryngring?
Medelåldern bland de förtroendevalda i kyrkan är i stort sett identisk med
pensionsåldern.
– Vi måste få in fler unga i beslutande organ. Och vi behöver stärka diakonin
och själavården bland de unga, säger Elinn Leo, 26 år, Ungdomslistan.
Andra tycker inte att åldern är något större problem.
– Framsidan är ju att vi har erfarenhet av ett långt liv, säger moderaten
Elisabeth Lindqvist, 65 år.
Färre medlemmar eller sänkt avgift?
De blir färre och färre, Svenska kyrkans medlemmar. Sedan kyrkan
skildes från staten år 2000 har knappt var tionde medlem i Lund försvunnit.
Och med medlemmarna flyr intäkterna.
Men hur ska medlemsflykten hejdas?
– Öka antalet dop och konfirmationer. Satsa på utåtriktad verksamhet i
skolorna, säger socialdemokraten Joakim Friberg, kyrkopolitiker för
Socialdemokraterna.
Andra menar att själva avgiften måste justeras. Som det nu är lämnar en del
kyrkan för att de inte har råd att betala avgiften. Höginkomsttagare går ur
för att avgiften upplevs för hög.
– Vi måste möta detta. Alternativa medlemsformer behövs, säger moderaten Jan
Clarén.
Socialdemokraten Monica Molin vill införa en miniminivå för de med sämst
ekonomi.
– Det vore gräsligt om medlemskap i kyrkan blev en ekonomisk fråga.
Men medlemskap handlar om mer än pengar. Kyrkan måste bli tydligare, säger
till exempel Lisbeth Malmström från borgerliga Kyrkans väl.
– Vi måste tala om vad vi gör. Visa hur duktiga vi är på socialt arbete och
musik, visa vad man missar om man går ur.
Hur stötta ideella krafter?
Att hjälpa svaga och sjuka är centralt i den kristna tron. Kyrkan gör det på
många sätt. I Lund bland annat genom diakonicentralens missbrukarvård,
sjukhuskyrkan och genom samtalsterapi och själavård.
En stor del av detta finansieras genom Lunds församlingars samarbetsorgan,
Lunds kyrkliga samfällighet. Och de är en nivå – eller överbyggnad – som
vissa kyrkopolitiker anser borde minimeras.
– Vi vill att pengarna ska gå direkt till församlingen, säger Jan Clarén,
moderat kandidat till samfällighetsfullmäktige.
Flera kandidater öppnar för att mer av kyrkans vårdande arbete måste tas över
av frivilliga krafter i framtiden.
– Vi behöver bli bättre på att uppmuntra ideella krafter. De behöver
handledning och utbildning. Det finns mer att göra än att koka kaffe, säger
Lisbeth Malmström från Kyrkans väl.