LUND. Klockan är strax efter två på eftermiddagen. Ett Rc-lok från Green
Cargo dundrar sakta in genom kurvan vid gamla Armaturfabriken söder om Lunds
central med ett tjugotal bruna dubbelboggivagnar på släp. Det gnisslar och
pyser när hundratals bromsbelägg samtidigt tvingas mot järnhjul. Rälsen
darrar, marken vibrerar.
Vad som inte märks är det moln av små metallpartiklar som just nu, under
inbromsningen, gnids loss och yr genom luften: järn, koppar, zink, krom,
nickel. Med mera.
De senaste åren har partiklar fått allt mer uppmärksamhet som ett växande
hälsoproblem. Sent omsider har också järnvägens del börjat granskas.
- Partiklarna alstras i kontakten mellan hjul och räls och mellan bromsar
och hjul. Framför allt när tågen saktar farten, förklarar Malin Kotake,
miljösamordnare på Banverket i Borlänge.
Och saktar farten är just vad tåg gör i Lund. 376 tåg om dygnet, uppemot
100000 tåg om året. Bromssträckan sträcker sig från Höje å i söder till
Stångby i norr.
Statliga Väg- och transportforskningsinstitutet, VTI, har gjort två studier
av partikelutsläpp från tåg. Båda har, märkligt nog, inkluderat mätningar av
luften i Lund - detta bland annat för att en boende på Nygatan sedan 1998
varit aktiv för att driva krav på att just sådan kunskap tas.
Den första av mätningarna av metallstoft gjordes vid stambanan i höjd med
Nöbbelöv sommaren 2002. Den visade förhöjda metallvärden upp till 150 meter
från järnvägen.
- Att det fanns partiklar som kom från järnvägen. Det var faktiskt vår
viktigaste slutsats av denna mätning. Innan dess visste vi inte, säger
forskaren Mats Gustafsson vid VTI.
I den andra studien, gjord i juli 2005 fokuserade VTI på partiklar i luften.
Mätningarna gjordes på perrongen i Lund. De visade att halten fina partiklar
på platsen (PM10) låg på drygt 20 mikrogram per kubikmeter luft i snitt
under dygnet. Halten ultrafina partiklar (PM2,5) låg på cirka 17 mikrogram.
Under dagen, då det bara går några minuter mellan tågen vid Lunds station,
var värdena flera gånger uppe runt 50 respektive 25 mikrogram.
Sedan den 1 januari 2005 finns en lag om andelen PM10 i luften. Den ligger
på 40 mikrogram per kubikmeter som årsmedelvärde - ett värde som Lund klarar.
Men för det första är de svenska gränsvärdena högt satta, dubbelt så högt
som till exempel WHO:s gränsvärden. För det andra mäts bara PM10-halten och
inte de finare PM2,5-partiklarna.
Fastigheten vid Bantorget 13 ligger, precis som en lång rad andra bostäder
utefter Nygatan, bara fem-sex meter från spåren. I porten möter vi Nils
Svensk som bott här i ett par år.
Att det singlar metallstoft över tomten känner han till. Inte minst eftersom
många i grannskapet fått skador på lacken på sina bilar av metallerna.
- Ljudet är ju det som stör mest, säger Nils Svensk. Emellanåt far godstågen
förbi med tomma vagnar, det hörs ordentligt.
Att sitta på gården är inte att tänka på.
- Å andra sidan, man vänjer sig. Huset är fullt med folk, säger Nils Svensk.