Miljöbyggande i motvind

Lund.
Fyra år. Så lång tid tog det för Lunds kommun att göra ett miljöbyggprogram. Men ännu har inte ett enda hus i Lund byggts efter programmets intentioner.

Stockholm utvecklade 1997 ett program för ekologiskt byggande. Lund ville inte vara sämre och 2005 drog kommunen, tillsammans med universitetet och Malmö kommun, igång arbetet med att skapa ett eget miljöbyggprogram. Men det dröjde tills hösten 2009 innan Miljöbyggprogram Syd till slut kunde klubbas av kommunfullmäktige. Och ännu har inte något hus i Lund färdigställts efter programmets intentioner.

Trots detta anser byggnadsinspektör Helen Wiklund, ansvarig tjänsteman på stadsbyggnadskontoret, att arbetet med programmet går bra.

- Arbetet går sakta men säkert. Vi håller på och tar in synpunkter från byggherrarna och jobbar med en reviderering av programmet som ska vara klar i september 2011. Programmet ska utökas till att också innehålla åtgärder mot trafikbuller och för akustiken inne i byggnaderna, säger Helen Wiklund.

Stadsarkitekt Bengt Aronsson:

- Nej, det går inte snabbt men det går bra och åt rätt håll och blir ordentligt gjort. Särskilt i nordöstra Lund har vi ögonen på att vi ska vara bra på miljöbyggande, säger Bengt Aronsson.

Hur miljövänligt byggandet i Lund är ytterst en politisk fråga. Nyckelspelarna är byggnadsnämnden som reviderar programmet och tekniska nämnden som sköter markförsäljningen och därmed kan skriva in krav på hur miljövänliga byggnaderna ska bli.

Christer Wallin (M) är nytillträdd som byggnadsnämndens ordförande. Han vill att marknadskrafterna ska styra miljöbyggandet.

- Jag håller på och läser in mig och det är klart att vi ska följa de policys vi har. Men ytterst är detta en fråga för byggherrarna. Jag utgår i grunden från att byggaren bygger på ett sätt så han får sålt sina produkter. Ingen köper ju till exempel ett hus med direktverkande el, säger Wallin.

Men det har ju hittills gått trögt med miljöbyggandet när byggherrarna fått bestämma?

- Man kan förstå det eftersom vi politiker både sagt "bygg billigt" och "bygg energisnålt". Det är ju två helt motverkande saker. Ska man bygga energisnålt så är det ju tekniskt komplicerat och inte billigt, säger Wallin.

Ronny Johannessen (M) är ny ordförande i tekniska nämnden

- Vår ambition är att minst 50 procent av projekten på kommunal mark ska uppnå klass B enligt planens standard. Dessutom är ambitionen att privata projekt som kräver bygglov klassas i enlighet med miljöbyggprogrammet och kommunens mål, säger Ronny Johannessen.

Vad innebär Miljöbyggprogram Syd?

Programmet riktar sig till de stora byggherrarna som NCC och Skanska som vill bygga på kommunal mark. Malmö kommun har varit med och tagit fram programmet och nu gäller det både i Lund och Malmö.

Det handlar om byggherrarnas åtgärder på fyra områden:

- Energi. Om byggnadens energianvändning.

- Fukt. Om hur fuktsäker byggnaden är.

- Innemiljö. Om radonvärden och ventilation.

- Urban biologisk mångfald. Om åtgärder i utemiljön kring byggnaderna.

Åtgärderna klassas i A-, B- och C-nivåer. C är den lägsta nivån och A den högsta. Alla klasser är högre än Boverkets krav.

Byggherrarna rapporterar in till stadsbyggnadskontoret om vilka ambitioner de har och på Miljöprogram SYD:s hemsida klassas byggprojekten med så kallade resultatrosor/ambitionsrosor som visar hur miljövänliga de är eller vill vara.

Ambitionsrosade projekt på gång. Maxpoäng är 12:

Kristallen 1 (12 poäng)

Stångby väster 1 (12 poäng)

Östra Torn IV (12 poäng)

Sege Park, Malmö (4 poäng)

Författare: Jan Samelsson
Publicerad 23 mars 2011 23.45
Uppdaterad 23 mars 2011 23.45

Lund
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu