LUND. Fram till i våras sköttes modersmålsundervisningen centralt i kommunen.
Från och med den här terminen ska kommunens rektorer på drygt 70 skolor
själva schemalägga och bemanna undervisningen. Rektorerna ansvarar också för
finansieringen av modersmålsundervisningen.
Detta sker samtidigt som många rektorer - framförallt på skolor med många barn
som har rätt till modersmålsundervisning - måste spara pengar (se faktaruta).
Konsekvensen blir barnen inte längre får lika många timmar av sitt modersmål.
En av de skolor som drabbas hårt är Klostergårdsskolan. Där får 80 av 190
elever modersmålsundervisning. Deras undervisning har minskat med i snitt en
fjärdedel, grupperna är större och innehåller nu i vissa fall både
sexåringar och tolvåringar.
– Klostergårdsskolan går med ett kraftigt underskott. Vi vrider och vänder på
varenda krona, säger skolans rektor Marita Christoffersson.
Detta innebär även att flera lärare blir helt eller delvis arbetslösa – enligt
preliminära beräkningar ett tiotal lärare.
Rektorerna försöker spara pengar bäst de kan och då blir
modersmålsundervisningen lidande. Vilka elever som är berättigade till
modersmålsundervisning är väl reglerat i skolförordningen. Vad som däremot
inte är reglerat är hur mycket undervisning eleverna ska ha.
Louise Rehn Winsborg (m) är ordförande i utbildningsnämnden och ytterst
ansvarig politiker.
– Vi ska ha en utvärdering till våren och då kommer vi att kunna se bättre,
säger hon.
De modersmålslärare som blir utan jobb ska erbjudas andra jobb eller
fortbildning inom kommunen, menar Louise Rehn Winsborg.
– Vi vill gärna göra en satsning på deras kompetensutveckling för att bredda
dem. Jag skulle gärna se att modersmålslärarna erbjöds heltidsjobb, många av
dem jobbar ju deltid i dag.
Modersmålsundervisningen kostar pengar för skolorna. Det tar också tid, svett
och tårar att som rektor gå igenom och godkänna alla barn som ska ha
undervisning, lägga scheman och handla upp lärare och läromedel. Detta
sköttes tidigare av två personer i den centrala administrationen.
– Det blir inte positivt för ekonomin att ha många invandrare på sin skola.
Det är direkt kontraproduktivt för integrationen, säger Agneta Thilander,
rektor på Palettskolan.
– Det är tråkigt om de ser det på det viset. Alla barn har speciella behov, de
här av modersmålsundervisning, andra av andra saker, och det är rektorernas
ansvar att de får det, säger Louise Rehn Winsborg.