LUND. För tredje året i rad har Sydsvenskan granskat hur väl Lundaskolorna
följer resultaten på de nationella proven när de sätter betyg.
Skillnaden har minskat, men betygsglappet är fortfarande stort. På fem av
kommunens skolor gavs minst 50 procent fler det högsta betyget i
slutbetyg i svenska.
– Nationella proven mäter bara en del, slutbetyget mäter flera delar. Det
innehåller så mycket mer. Man kan aldrig förvänta sig att det ska råda
överensstämmelse mellan nationella prov och slutbetyg, menar Lena Leufstedt,
skolchef inom Lunds stad.
Skolverket kräver inte en total överensstämmelse mellan provresultat och
betyg. Men avvikelsen får inte vara stor eller pågå under lång tid.
I många fall är det frågan om just en stor avvikelse, som funnits i åtminstone
tre år, sedan Sydsvenskan började publicera artiklar i ämnet.
– Eleverna kan bli nervösa och prestera sämre på ett nationellt prov. I
svenska tar man hänsyn till läsförståelse och hur man skriver uppsatser
utanför det nationella provet, säger Carolina Nordbeck (fp), ordförande i
barn- och skolnämnd Öster.
– När man ser på hur eleverna klarar sig vidare, upp i gymnasiet, ser man att
betygen stämmer. Jag är säker på att de gör det. Det finns också ett exempel
från för flera år sedan då flera högpresterande elever var sjuka på ett
nationellt prov, och då drog ner genomsnittet. Ofta finns det förklaringar
till skillnaderna, säger Carolina Nordbeck.
Men Marie-Hélène Ahnborg, chef på avdelningen för utbildningsinspektion på
Skolverket, tycker att de stora skillnaderna är en indikation på att allt
inte står rätt till.
– Så kan man resonera om det handlar om temporära avvikelser. Men om man ser
en tendens – att det alltid finns ett ämne som sticker ut – bör man fundera
över vad det beror på, säger hon och fortsätter:
– Om det finns stora skillnader tycker jag att skolorna själva och kommunen
som huvudman bör titta närmare på det. Skulle vi se så stora skillnader när
vi gör en inspektion skulle vi definitivt ställa frågor.
Hur kan 58 procent av eleverna få MVG i idrott på en skola medan bara 16
procent får det på en annan?
– Det undrar man.
Är betygskriterierna för luddiga?
– Det finns många olika synpunkter och åsikter om det. Många lärare tycker att
det är svårt att arbeta med så övergripande bedömningskriterier. Samtidigt
ligger det i sakens natur att de konkretiserar målen. Och gör man det på
olika håll finns en risk för bristande likvärdighet, säger Marie-Hélène
Ahnborg.
Fotnot: Statistiken som Sydsvenskan har tagit del av kommer från Lunds kommun.
Här ingår inte friskolornas betyg.