LUND. Det var väl en tjugo år sedan nu. Just här, i familjen Jannerts
trädgård, välte då en urspårad järnvägsvagn, lastad med tre ton tunga
pappersbalar. Klockan var åtta på morgonen.
– Vagnen tog vårt uthus och grannens dass. Hade han suttit där hade jag inte
haft någon granne kvar, säger Magnus Jannert.
Bara några meter från familjens hus passerar 362 tåg per dygn, varav 76
godståg. Alla bromsar de in, antingen för att stanna eller bara för att
kunna hålla lägre fart genom Lunds centrum.
– För oss som bor så här nära är det lika mycket kraften och tyngden i
vagnarna som eventuellt farligt gods som oroar. Vi har medvetet valt att
inte sova i den delen av huset som är närmast banvallen, säger Magnus
Jannert.
Mardrömsscenariot inbegriper en fullastad klor- eller ammoniakvagn.
– Då skulle väl hela centrala Lund blekna, säger Magnus Jannert.
Om en sådan olycka känns osannolik, är dock andra konsekvenser av att bo
nära järnvägen mer påtagliga. Under åren har flera dödsolyckor och självmord
inträffat bakom familjen Jannerts trädgård.
– Vi kan inte hänga tvätt, inte ha en bil stående utan att lacken blir
alldeles knottrig. Ställer man plastmöbler i trädgården måste man slänga dem
efter ett år, eftersom det blivit bruna rostfläckar på dem, säger Magnus
Jannert.