Polhemskolan ger hopp om framtiden

Lund.
Från andra sidan jordklotet – och rakt ner i skolbänken på Polhemskolan. Ivik-eleverna på Polhem kommer från hela världen och kontrasterna de upplever här, är ibland svindlande. Ta bara en sådan sak som att vi cyklar i Lund. Helt otänkbart, i många av ungdomarnas hemländer.

– I Irak cyklar bara män, här cyklar till och med gamla kvinnor. Det är jättekonstigt, det hade folk skrattat åt hemma, det hade varit pinsamt, säger Sawa som är från Kurdistan, och som inte vill berätta sitt efternamn.

Hon går i en av Polhems ivik-klasser, det vill säga en av de introduktionskurser som Lund erbjuder nyanlända flyktingar i gymnasieåldern. Syftet med ivik är att lära eleverna så bra svenska som möjligt men de ska också få grundläggande kunskaper om Sverige.

Nivån i de här klasserna varierar. Några av de ungdomar som kommer hit har goda kunskaper och betyg med sig från hemlandet. Andra har stora kunskapsluckor, många gånger för att de bara har gått i skola då och då.

Och så finns de som inte har haft möjlighet att gå i skola alls, de som är analfabeter.

Vi träffar ivik klass d. Det är den högsta ivik-nivån, eleverna här är snart redo att slussas in i ett vanligt gymnasieprogram.
– Men de måste söka in precis som alla andra, säger Sanna Filipova, klassens mentor.

Klassen har svenska på schemat. Temat är pengar och Sanna Filipova, som vill att eleverna tränar sitt uttal, undrar vad de skulle ha gjort om de: a. Hade funnit 5 000 kronor på gatan, b. Om de vunnit fem miljoner kronor?

Eleverna svarar förstås som vilka tonåringar som helst skulle ha gjort, de hade "tagit körkort", "köpt snygga bilar" eller "köpt smink och kläder" för de fem miljonerna.

De 5 000 kronorna skulle de flesta av dem ha lämnat till polisen -– om de hade hittat dem på gatan i Sverige vill säga, inte om de funnit dem på gatan i landet de flytt från.
– I Irak skulle polisen ha tagit pengarna själva, så det hade varit helt bortkastat att lämna in pengarna till dem, säger Adam Shalash.

– Då hade jag hellre behållit dem själv.

Flera nickar och plötsligt kommer en strid ström av historier om korrumperade myndigheter.

Förföljelser och oroligheter är de vanligaste skälen till varför de flesta av ungdomarna nu är sig i Lund. Flera är från Irak och några har erfarenheter det är svårt att greppa.
– Jag är från Irak men jag är kristen. Vi är inte säkra hemma, det finns muslimer som vill mörda oss, säger Aseel Mazin.

Hon säger flera gånger att hon är så tacksam över att få vara i Sverige. Hon vill absolut inte tillbaka till hemlandet.

Sawa som inte vill säga vad hon heter i efternamn talar nästan flytande svenska:
– Jag har flytt hit med min familj. Vi har hela släkten kvar hemma. Vi kom till Sverige redan 2002, jag har faktiskt bott i både Sundsvall och Malmö. Men vi åkte hem igen när det lugnade ner sig i Irak, men så blev det oroligt på nytt, jag vet att tjejer mördades. Vi vågade inte vara kvar, så nu är vi här igen.

Hon tycker att Sverige har förändrat henne.
– Tidigare tänkte jag aldrig på framtiden, allt var så farligt. Nu tänker jag mer på vad jag vill göra sedan, jag vill bli tandläkare. Det finns en framtid här.

Ivik

Enligt lag ska nyanlända invandrare i gymnasieåldern inom tre månader placeras i en så kallad ivik-klass när de har kommit till Sverige. Ivik står för introduktionskurs för invandrare.

Där får de framför allt lära sig svenska, men även andra så kallade kärnämnen finns på schemat, matte och engelska till exempel. Stort fokus läggs också på grundläggande kunskaper om Sverige.

Efterhand slussas de vidare till andra utbildningar.

Eftersom nivån varierar skiftar det hur länge ungdomarna går en ivik-klass, det förekommer att elever går ett år men även i fyra-fem år.

I Lund finns ivik-klasserna på Polhemskolan, just nu har de fem ivik-klasser, vissa terminer finns sex klasser. Uppehållstillstånd krävs inte för att få gå i en ivik-klass, alla i klassen Sydsvenskan träffade hade dock uppehållstillstånd.

Välkomsten

Motsvarande förberedelseklasser som ivik finns för flyktingbarn grundskoleåldern.

I Lund har systemet nyligen gjorts om och går nu under namnet LundaVälkomsten. Verksamheten genomförs av Resurscentrum i samarbete med Flyktingteamet.

Klasserna har tidigare varit lokaliserade till två skolor i kommunen, nu finns de på fyra skolor. En annan skillnad mot tidigare är att det nu finns ett andra steg i skolintroduktionen. Efter Välkomsten placeras barnen i en basgrupp på en skola som ligger nära hemmet, här görs bedömningar om sådant som vilket skolår eleven ska tillhöra och klassplacering.

Relaterade artiklar

Författare: Katarina Ström Melvinger
Publicerad 22 oktober 2009 12.04
Uppdaterad 22 oktober 2009 12.04

Lund
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu