"Polisen slog mig 30 gånger"

– Extrema grupper som var ute efter att slåss, säger kommenderingschefen Håkan Jarborg Eriksson. Polisen försvarar sitt agerande efter 30 november i Lund. – Polisen slog mig trettio gånger, säger vänsteraktivisten Thomas Torres.

LUND. Dagen efter den 30 november anklagas polisen i Lund för onödig brutalitet, utebliven dialog och för att spä på konflikten.

Thomas Torres säger att han satte sig på knä med händerna för huvudet för att visa att han inte ville slåss när polisen kom springande men det hjälpte inte.

– De slog mig, min mobil föll ur min ficka men det struntade de i och mitt högra knä svullnade upp.

Han hade först blivit utkörd till Flädie men kommit tillbaka.

Har ditt eget uppförande påverkat situationen?

– Det vet jag inte, saken är den att jag inte var speciellt peppad på att gå och slåss, säger han.

Närpolischefen Jörgen Nilsson blev överraskad av att demonstranterna var så våldsamma men förklarar sig stolt över polisens insats.

– Polisen får och är skyldig att använda våld i vissa situationer, sedan om det finns enskilda händelser så får de utredas för sig, säger han. Det kommer säkert in sådana anmälningar men jag får inte se dem, de utreds separat.

Enligt Jörgen Nilsson var demonstranternas tjurrusning strax före klockan 15 den utlösande faktorn och säger att polisens agerande räddade Lund från värre skador.

– Det kunde ha slutat hur illa som helst. Men poliserna som var i tjänst gjorde en fantastisk insats. De var hårt utsatta och jag har sett filmer på hur poliser fick springa för sina liv.

Söndagens insats leddes bland annat av kommenderingschefen Håkan Jarborg Eriksson. Han hade samma roll under Reclaim the Streets demonstration i Malmö under European Social Forum i september och fick ta emot en del kritik efter insatsen eftersom de inte ingrep mot skadegörelsen. Anklagelser om släpphänt polis kom såväl från allmänheten som inifrån polisen. I en debattartikel i Sydsvenskan svarade han på kritiken:

”Ett polisingripande mot delar av en folkmassa kan sätta igång allvarliga och våldsamma oroligheter istället för att förhindra dem som pågår” skrev han då.

Varför fungerade det inte i Lund?

– Det går egentligen inte att jämföra, säger han. I Malmö fanns det ingen motståndare, i Lund var det en sammankomst som var till för att hindra en annan och där hade vi ett uppdrag att se till att den sammankomst som hade tillstånd kunde genomföras.

Flera åtal väntar

Sammanlagt nio personer greps misstänkta för olika brott, från skadegörelse till förberedelse av grov misshandel. De riskerar nu åtal.

Men det kan komma mer. Polisen går just nu igenom filmer för att se om man kan hitta fler misstänkta.

Polisen har rätt att vägra en demonstration

Inför en demonstration. Polisen får i undantagsfall vägra tillstånd för en allmän demonstration om det finns risk för oroligheter. Polisen har inte rätt att upplösa en demonstration bara för att arrangören inte har sökt tillstånd.

Under en demonstration. Dialogpolis ska fungera som språkrör/medlare mellan demonstranterna och polisen, kommunen eller staten. En allmän demonstration får ställas in eller upplösas av polisen om det uppkommer svårare oordning vid eller i anslutning till demonstrationen. Med oordning menas upploppsliknande stämning. En förutsättning är att andra åtgärder visat sig otillräckliga.