LUND. Heteronormen betyder till exempel att det antas att en kvinna lever ihop med en man och att den som inte lever enligt den normen ses som avvikande. Miriam Klein Strandberg förklarar hur hon ser på begreppet hbtq, där bokstäverna står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer.
– För mig handlar det om personer som ifrågasätter heteronormen och inte vill eller kan lägga sig under mallen för hur man ska vara. Att vara queer kan till exempel innebära att man har en fetisch som inte är socialt accepterad, säger hon.
Tol erans och acceptans är inga bra begrepp i sammanhanget tycker Miriam Klein Strandberg som pluggar på Musikhögskolan. Det borde egentligen vara självklart att bemöta alla människor utan fördomar och slippa uppdelningar av hbtq-människor och andra. Men så är det inte idag, inte i samhället och inte på universitetet. Själv har hon hört skämt och kommentarer, till exempel om ”bögar”, från lärare och kursare som gjort henne både ledsen och arg.
– Det har känts jobbigt, inte bara för att jag själv tar illa upp. Det är också frustrerande att många är så omedvetna och inte tänker på vad de säger.
Studentlivet i Lund är fullt av traditioner som ofta krockar med hbtq-studenternas sätt att vara. På en bal förväntas man gå två och två, kvinna och man. Kvinnan ska ha klänning och mannen frack. Tänk om kvinnan vill ha frack och ta med sig två kavaljerer?
– Det handlar inte om att vi vill krossa all historia. Men det kan uppstå situationer som man inte känner sig bekväm i. Ska någon tvingas klä sig i klänning och lämna sin partner hemma för att få vara med? Det känns inte rätt.
Miriam Klein Strandb erg tycker att nationerna skulle behöva jobba mer med hbtq-frågor. Hon säger att flera som är aktiva i Hbtq-studenterna har blivit avskräckta av att gå på nationsklubbarna efter att ha blivit bemötta på ett otrevligt sätt.
– Det handlar om den stämningen som skapas på nationerna. Jag tror att man kan jobba mycket med attityder och lyfta upp frågorna. Varför ska folk behöva haja till för att de ser någon som går lite utanför normen?
Hbtq-studenterna träffas minst en gång i veckan och hittar på saker ihop. Miriam Klein Strandberg beskriver stämningen i föreningen som öppen och välkomnande.
– Ingen behöver känna sig konstig eller hålla en del av sig själv hemlig. Det är befriande.
Klubben KG på Smålands nation (se artikel till höger) välkomnas varmt till Lunds klubbliv av hbtq-studenterna, som annars oftast åker till Malmö eller Köpenhamn för att festa.
– Det betyder att det finns ett till ställe där hbtq-människor kan känna sig trygga och trivas, säger Miriam Klein Strandberg.
Vad skilje r en hbtq-klubb från and ra nattklubbar?
– Det är mer tillåtande – och det behöver inte handla om hbtq. Alla kan vara den de är, det gäller även straighta. Det brukar bli riktigt bra fest!