Lördagens spinningpass på Gerdahallen var ovanligt. Som vanligt var det
instruktören och livsmedelskemisten Eva Terbrant som ledde passet, men vid
sin sida hade hon också Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid LTH.
– Jag tror det här är världspremiär för kemispinning. Vi vill skapa möten
mellan kemin och verkligheten. Kemi är abstrakt för många men här kan man
förstå mer om kroppen och träning, säger Ulf Ellervik.
Salen rymmer 93 cyklar men fler än så ville delta. Gerdahallens
verksamhetschef Stefan Emanuelsson säger att det kanske blir en
fortsättning.
Deltagarna strömmar in i salen med vattenflaska och handduk. En efter en
sätter de sig till rätta på sadlarna och börjar trampa. Redan det beslutet
är kemi på molekylnivå med nervsignaler.
– Jag vill att ni försöker jobba även under föreläsningen, säger Eva Terbrant.
Hennes cykel står på en liten scen och alla andra cyklar är riktade ditåt.
Ulf Ellervik kommer in mellan intervallerna och visar molekyler på
projektorbilder.
– Nu försöker vi få upp blodet till hjärnan igen, säger han.
Deltagarna torkar svetten ur ansiktet och tittar upp. Nu blir det några
minuters grundläggande kemi innan Eva Terbrant åter igen skruvar upp volymen
på stereon och motståndet på cykeln.
– Det är en mycket bra idé. Det skulle vara spännande om det blev en
litteraturprofessor nästa gång, säger Jenny Poppen mellan tramptagen.
Precis som många andra deltagare uppskattade hon pauserna lika mycket som
lärdomen.
– Jag försöker lyssna men det är tveksamt om jag lär mig något, säger Jenny
Poppen.
– Vi kör om 25 sekunder så gör benen beredda att arbeta, uppmanar Eva
Terbrant.
Som final på det en och halv timme långa passet väntar mjölksyran.
– Testa och se om ni kan få det att svida lite i benen.