Utvärderingen visar på flera brister som Räddningstjänsten Syd nu kommer att
följa upp för att förbättra sitt arbete i framtiden.
Bemanning. Den utlarmade styrkan var för liten och begäran om förstärkning
gjordes för sent. Larmcentralen behöver få mer resurser för att bedöma vilka
insatser som behövs.
Ledning. I början var ledningen otydlig och det brast i samordning mellan de
olika styrkorna. Det var svårt att få överblick och enas om hur branden
skulle angripas. I ett tidigt skede öppnades flera hål i taket för att
släppa ut brandgaser vilket troligen räddade stora delar av byggnaden.
Vattenbrist. Flera brandposter var frusna och det ledde till brist på vatten.
Tankbilar fick larmas i efterhand. Man borde också haft tillgång till fler
höjdfordon.
Ritningar. Det var svårt för de först anlända brandmännen att få en bild av de
olika byggnaderna på skolan och hur branden skulle begränsas. De ritningar
som fanns tillgängliga visade inte hur vinden var uppbyggd.
Vattenskador. Blev stora men kunde ha begränsats om man gått in och rivit den
brinnande delen tidigare. Man kunde också använt dimspik (ett metallrör som
sprutar vatten) på ett annat sätt. En del av skadorna kan dock ha orsakats
av spruckna vattenledningsrör.
Matbrist. Under släckningsarbetet arbetade uppemot åttio man samtidigt. Depån
som ska serva med mat och utrustning var för liten och det blev svårt att få
fram mat under natten. Avlösningen fungerade också dåligt genom att både
ledning och släckningspersonal slutade samtidigt.
– Det finns mycket vi kan lära av en sådan här insats, summerade brandingenjör
Monica Svensson som tillsammans med Bertil Nilsson och Per Björkman
presenterade utvärderingen vid en presskonferens på Lunds brandstation på
Gastelyckan på torsdagen.
Räddningstjänsten har också gjort en sammanställning av aktuella åtgärder som
Lunds kommun som fastighetsägare bör vidta. Som första punkt anges att även
vindsutrymmen bör förses med rökdetektorer.
Att sådana saknades på Killebäcksskolan gjorde att det automatiska brandlarmet
utlöstes först när lågorna slog ut genom taket och vittnen ringt 112.
– Det är något vi får ta med oss, konstaterade servicedirektör
Per-Olof Järvegren efter presentationen.
Så startade branden
1. Ett växthus är monterat under takutsprånget till skolan. I ett sönderslaget
växthusfönster placerar två pojkar en fyrverkeripjäs. Pjäsen antänder
blomsterlådor, träbänkar och wellpapp och elden sprider sig till takfoten.
Pojkarna springer därifrån.
2. Elden sprider sig till vinden. Takkonstruktionen under betongpannorna av
trä, med undertak av plastfolie som smälter och brinner.
3. Innertaket störtar in och elden sprids nedåt i byggnaden. Brandlarm saknas
på vinden. Därför larmas räddningstjänsten först klickan 21.44. När de
anländer 21.58 har elden redan fått ordentligt fäste.
4. Släckningsarbetet påbörjas 21.58. Plåtar i taket gör att räddningstjänsten
inte kommer åt elden. Lösningen blir att slå in kilformade munstycken som
sprutar vatten. omkring klockan 15 dagen därpå är elden släckt. 90 procent
av byggnaden är då totalt brand-, rök- eller vattenskadad.