2010 fick Skånes universitetssjukhus i Lund uppdraget att tillsammans med Göteborg utföra alla hjärttransplantationer i Sverige. Konkurrensen om uppdraget från den nationella rikssjukvårdsnämnden var hård. Karolinska sjukhuset förlorade efter att ha överklagat beslutet. Trots att tillståndet inte går ut förrän 2015 rustar nu Region Skåne för striden om omförhandlingen av avtalet.
En nackdel för Skåne enligt rikssjukvårdsnämnden var att det saknas ett enat transplantationscenter. Ett sådant ska nu skapas i Lund, och väntas stå klart om ungefär ett år.
Det innebär att njurtransplantationer, som har utförts i Malmö sedan 1970-talet, ska flyttas till Lund.
– Då kan vi samordna resurserna och få en gemensam vårdavdelning, säger Ragnar Källen, överläkare i transplantationskirurgi.
Han ser att det finns nackdelar med att flytta, men enligt honom överväger fördelarna. De kirurger som utför titthålsoperationerna måste flytta med och nya kringfunktioner måste skapas.
Enligt divisionschefen Pelle Johnsson har det inte varit möjligt att samla alla transplantationer tidigare, innan sammanslagningen av de två sjukhusen.
– När vi var separata förvaltningar var njurmedicin en strategiskt viktig del av sjukhuset i Malmö. Det hade inte gått att flytta till Lund.
Den största fördelen för patienterna, enligt honom, är att expertkunskaper inom njurmedicin kan komma till nytta även för patienter som är hjärt- eller lungsjuka. I Malmö används teknik som gör det möjligt att transplantera njurar till patienter med en annan blodgrupp än givaren, och det hoppas läkarna i Lund kunna överföra till lung- och hjärttransplantationer.
– Hjärt- eller lungtransplanterade kan också få komplikationer i njurarna, och nu får vi egna njurexperter. Det ger oändliga möjligheter, säger Pelle Johnsson.
Idag beslutar vårdproduktionsutskottet att transplantationscentrat ska skapas. I budgeten har femklövern redan avsatt 10 miljoner kronor för att stärka rikssjukvården. En orsak är att patientrörlighetsdirektivet inom EU väntas komma 2013. Då blir det möjligt för patienter att få ersättning för planerad vård i andra medlemsländer, vilket konkurrensutsätter sjukvården.
– Vi måste få patienterna att komma till oss. Då är det oerhört viktigt att vi har ett starkt varumärke, säger Catharina Blixen-Finecke (M), ordförande för vårdproduktionsutskottet.