Skolor sätter betyg utan hänsyn till nationella prov

Lund.
De nationella proven ska vägleda skolorna i betygssättningen. Men på många håll i Lund sätter lärarna betydligt fler MVG i slutbetyg än vad de nationella proven ger utrymme för.

LUND. Många Lundaskolor följer inte resultaten på de nationella proven när de sätter betyg. För eleverna kan det få stora konsekvenser – men Skolverket kan inget göra.

– Det är väldigt svårt för oss att komma åt det, säger Per Ingvar de la Motte, inspektör på Skolverket.

De nationella proven i matematik, svenska och engelska är en stor prövning för niondeklassarna. Alla vet att ett bra provresultat kan väga tungt i betygssättningen – och därmed i kampen om attraktiva gymnasieplatser.

Men Sydsvenskans granskning visar att många Lundaskolor struntar i att låta de nationella proven styra slutbetygen. Detta bekymrar Per Ingvar de la Motte på tillsynsmyndigheten Skolverket:

– Lärare säger ofta att de nationella proven endast utgör en del av underlaget. Men det är ju så att resultaten ska användas som riktmärke vid betygssättningen.

Särskilt i matematik och svenska sätter Lundaskolorna högre betyg än proven ger utrymme för. På Kunskapsskolan skrev endast två procent av eleverna MVG på det nationella provet i svenska. Men tio gånger så många fick högsta möjliga slutbetyg.

På Freinetskolan skrev 27 procent MVG i engelska, men dubbelt så många fick det i slutbetyg. 7 procent skrev MVG i matematik men tre gånger fler fick det i slutbetyg.

Per Ingvar de la Motte blir förvånad över siffrorna:

– Om vi under en inspektion hittar avvikelser på ett par procentenheter, så gör vi ingenting. Men ser vi en skillnad på fem tio procentenheter eller mer reagerar vi direkt.

Ett av rektorernas argument för de höga betygen, är att eleverna blir så mycket bättre under vårterminen. Det är en förklaring som Per Ingvar de la Motte ofta får höra. Men han tycker inte att den är rimlig:

– De nationella proven görs kring jul, ibland en bit in på vårterminen. Det är ju lite svårt att förstår hur eleverna kan förbättras så mycket på den korta tid som går till avgångsbetygen, säger Per Ingvar de la Motte.

Han menar att Skolverket upptäcker att skolor som de inspekterar tar hänsyn till helt andra saker än de borde, när de sätter betyg.

– Som att eleverna är trevliga eller vill in på en viss gymnasieutbildning.

Ska ge underlag

Syftet med det nationella provsystemet är att:

* Bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna.

* Förtydliga målen och visa på elevers starka och svaga sidor.

* Konkretisera kursmål och betygskriterier.

* Stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning.

* Ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.

Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål.

Källa: Skolverket

Relaterade artiklar

Författare: Pia Rehnquist, Jan Samuelsson
Publicerad 31 maj 2006 22.16
Uppdaterad 31 maj 2006 22.16

Lund
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu