LUND. – Min pappa var pinstripare. När jag var liten såg jag en 8 mm-film från
1956 där han pinstripade fronten på en bil med sin flickvän sittande på
motorhuven. Bilden fastnade på näthinnan, säger Skratch.
Stämningen är lagom mysigt avslappnad på Hepcat Store på Sankt Lars-området.
Inne på kontoret sitter en av butikens ägare Robban Göthe och får sin överarm
tatuerad under tvillingsönerna Alex och Philips övervakning.
Tatueraren heter Adam Dorsett och driver till vardags tatueringsstudio och
barberarverksamhet i Arizona.
Vid kassan sitter platinablonda pinupmodellen Zoe Scarlett och surfar på nätet.
Skratch, Adam Dorsett och Zoe Scarlett är alla hitbjudna efter en retrohelg
och bilträff utanför Uddevalla i helgen. Mest för att kolla läget och hänga
lite, men Skratch tar tillfället i akt att pinstripa lite. Just nu är det
dåligt tryck på pinstripingen på grund av vädret – ägare till gamla
vintagebilar och ombyggda ”hot rods” vill ogärna ta ut sina ögonstenar i
regnet.
Under tiden roar Skratch sig med att måla Zoes bältesspänne. Han har hållit på
med pinstriping i över femton år och är enligt egen utsago en av världens
mest kända pinstripers.
Bland annat har han medverkat i tv-programmet Overhaulin’ på Discovery
Channel, där gamla bilar ”kidnappas” och fräschas upp till oigenkännlighet.
– Jag har målat allt, men länge var jag riktigt dålig. Jag hade ingen
utbildning för det. Men så träffade jag en pinstripare och såg honom måla,
och från och med då var allting annorlunda. Nu har jag pinstripat bilar
värda miljontals dollar och min egen tv-show är på gång. ”Built from
Skratch”, ska den kallas, säger Skratch, som från början är metallarbetare.
– Jag har jobbat med bilar så länge att jag kunde göra allt med en bil utom
att pinstripa den. Så nu pinstripar jag alla andras bilar.
Något gult far förbi och en halv minut senare står Lars Nervall i butiken.
Han vill få handskfacket till sin kanariegula Chevrolet Nova SS -66 pinstripat.
– Det är ju ingen rockabillybil, men nu när han ändå är i stan, så, säger Lars
Nervall.
Skratch följer med ut och efter en stunds snack under motorhuven om cylindrar
och hästkrafter får han luckan till handskfacket med sig in och börjar
jobba.
Efter att ha tagit några mått, klottrat dit några prickar och spätt ut färgen
lite går han direkt på och börjar måla.
Penselborsten är fem centimeter lång, en centimeter bred och väldigt sladdrig.
Trots det vet Skratch med nästan kuslig precision var spetsen på penseln
kommer att landa.
Han kan till och med prata samtidigt.
– Ursprunget till pinstriping är att när man fixade bucklor och sådant använde
man bly som smältes in i plåten och sedan lackades. När det torkade krympte
blyet och färgen, och skarven som uppstod pinstripades, berättar han. Efter
någon halvtimme är luckan klar. Så är även Robbans tatuering.
Den grundläggande frågan återstår: varför?
Varför pinstripade bilar och tatuerade armar, vi lever ju ändå på
2000-talet?
– Min pappa var sådan här, min farfar också. När jag var fem år gammal visste
jag redan att jag skulle tatuera mig. Min hjälte har alltid varit killen med
bilen, tjejen och som jobbade som bilmekare. Jag kommer aldrig att bli en
”mainstream”-kille, säger Skratch.
Malin Sjöberg, som är med och driver Hepcat Store, har en annan förklaring:
– Alla har ett behov av att tillhöra något men även att vara annorlunda.
Subkulturer ger en båda sakerna. Och så gillar jag stilen.