Paniken när ens barn har fått nageltrång av att gå i för små skor. Skammen
över att hämta överbliven mat från ett skolkök i smyg. Det är känslor som
Malin Widerlöv känner väl. På väg tillbaka från ett psykiskt sammanbrott med
efterföljande hemlöshet och missbruk får hon ta många strider.
– Jag trodde att den tuffaste kampen skulle bli mot drogåterfall eller den
egna dåliga självbilden som man får med min bakgrund. Men det har visat sig
att den största kampen är mot myndigheter som kronofogden,
försäkringskassan, CSN och olika bostadsbolag, berättade Malin Widerlöv som
föreläste inför en fullsatt aula.
Konferensen "Fattigdom - vems ansvar?" anordnades av Socialhögskolan som en
del av det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social
utestängning. Programmet berörde både hemlöshet och fattigdom i vårt
konsumtionsinriktade samhälle.
Torbjörn Hjort har forskat om ekonomisk sårbarhet och vad det innebär att leva
med mindre resurser i ett samhälle där det är lite pinsamt att fortfarande
ha tjock-tv.
- Det finns en skam om man har mindre än alla andra. Vi köper saker för att
det förväntas av oss. Det handlar om en delaktighet, säger Torbjörn Hjort.
För att upprätthålla fasaden försöker många undvika risksituationer där man
vet att pinsamma situationer kan uppstå. Som att sjukanmäla sitt barn från
barnkalas, i brist på present. Torbjörn Hjort uppmärksammade också att
kostnaden för en dator fortfarande inte ingår i socialbidraget, trots att
skolvärlden ofta ser det som en självklarhet att eleverna har tillgång till
internet hemma.
Socionomen Lisa Alfredsson besökte i pausen soppköket som bjöd på rykande varm
lunch.
– Vi kan inte jämföra oss med tredje världen, utan med oss själva. De som är
fattiga i Sverige i dag har det också vidrigt, säger Lisa Alfredsson som
jobbar med arbetsrehabilitering inom Malmö Stad.
Vid ett bord bredvid står socionomstudenten Anna Wiederberg som precis börjat
första terminen. För henne är dagen en liten ögonöppnare.
– När man tänker på fattiga så tänker jag på Afrika. Men det är klart att det
finns många fattiga människor i Sverige också, säger hon.
Lunds universitets rektor Per Eriksson stod också för en programpunkt. Där
sträckte han ut handen till samarbete när det gäller att bekämpa hemlöshet
med hjälp av ny forskning om mer effektiva metoder.
– Vårt ansvar är inte bara det traditionella, att ta fram kunskap. Det är
också viktigt att den kunskapen kommer ut och att vi kan föreslå arbetssätt
som faktiskt kan förändra, säger Per Eriksson.