LUND. Hon får medhåll av Felicia Särlöv, även hon ledamot i Ungdomstinget.
Båda menar att de, liksom andra ungdomar, inte fick möjlighet att medverka i
planeringen av kulturhuvudstad 2014.
– Framför allt borde man ha spridit ut information i skolorna och låtit oss
arbeta med planeringen som ett slags tema, säger Felicia Särlöv. Jag, och
många med mig, hade sett en massa möjligheter - men vi fick inget veta.
Informationen var usel.
Under tisdagsförmiddagen samlades ett hundratal ungdomar i Stadshallen för att
bland annat diskutera kulturhuvudstadsåret och kampanjen kring projektet.
I ett utskott fick de 24 närvarande ungdomarna frågan om vilken kunskap de
hade om kulturhuvudstadsåret. 23 av dem svarade "vet nästan
ingenting", endast en ansåg sig veta mycket.
– En av de stora missarna var att kulturhuvudstadsprojektet inte var förankrat
bland Lundaborna. Allt kom uppifrån. Ett sådant projekt måste växa fram
underifrån bland kommuninvånarna, säger Tord Persson, skolpolitiker och en
av de tre politiker som medverkade i Ungdomstinget.
Projektledare Hans-Martin Hansen slår ifrån sig kritiken och menar att
informationen nått ut.
– Om vi ställt frågan för två år sedan på Ungdomstinget hade det varit ett
hundratal som vetat mer eftersom det då var aktuellt. Resultatet på
Ungdomstinget säger en del om hur mycket ungdomar läser tidningen och vilka
kanaler vi använder, säger han.
Ett annat exempel om den dåliga förankringen av kulturhuvudstadsåret var när
ett 20-tal ungdomar samlats på Wickmanska gården. Under den aktuella kvällen
skulle ungdomarna presentera sina idéer kring kulturhuvudstadsåret för
inbjudna personer ur styrgruppen för kulturprojektet.
Ingen av dem dök upp.
– Vi fick ringa och påminna. Först då kom det en person som dock inte ville
lyssna på oss utan istället ha oss att arbeta gratis i två projekt, säger
Viktor Nybom, ungdomsombud i Lund och aktiv i Ungdomstinget. Det visar
tydligt vilket intresse de hade för våra idéer.