Hur farligt är det att bli skjuten? Denna högst mänskliga fråga var
utgångspunkten för Babak Badris examensarbete på läkarlinjen. Inte särskilt,
är det förenklade svaret, även om ett dödsoffer finns med i hans granskning.
De flesta skottskadade träffas i mjukdelar – musklerna – och kan lappas ihop
utan större kvarvarande problem.
– Det gör också att man kan fundera kring varför det skjuts, säger Babak
Badri. Är det kanske så att skytten i flera fall tänkt efter innan och
försökt låta bli att döda? Det är ju skillnad på några år i fängelse och på
livstid. Eller är det rena slumpen var man träffar?
År 2000 polisanmäldes fyra fall av mordförsök med skjutvapen i
Malmö, tio år senare var siffran uppe i 47. Genom att väga ihop sjukvårdens
register över skottskador och ställa siffran mot polisens anmälningsregister
fick Babak Badri fram att av de 47 anmälda fallen blev sammanlagt 25
personer skadade vid skjutningar med kriminell anknytning – två kvinnor och
23 män. Självmord och olyckshändelser är borträknade, i motsats till
tidigare genomgångar.
– Det är främst män som blir skottskadade och det vanligaste är
extremitetsskador, säger Babak Badri och visar på sin arm och sitt ben.
Som i all statistik finns felkällor. En är att kriminella inte vill
polisanmäla – de tar sig till vård på egen hand eller med kompisars hjälp.
Och en del fall ser ut att inte ha polisanmälts utan stannat hos sjukvården
– en orsak: hög patientsekretess som endast får brytas vid särskilt
allvarlig brottsmisstanke.
– Yrkeskriminella är en svår population – de håller tyst, eller så söker de
vård på en annan plats och bokförs inte i Malmö.
Av de 25 skjutna var det flera som kunde lämna sjukhuset efter mindre
än ett dygn, men i något fall krävdes upp till 22 dagars vård. De skjutna
träffades av mellan 1 och 5 skott innan de hamnade hos akutens traumateam.
– Vanligast är att man blir skjuten med ett skott. Men det är ändå en stor
apparat kring varje fall, säger Babak Badri. Kirurger, ortopeder, olika
specialister. Den mest konsulterade läkarkategorin var en ortoped. Det
följer ju av att skador i extremiteter var vanligast.
Hans slutsatser är att helt rätt kompetenser finns i det mottagande
vårdteamet. Senare i kedjan uppkommer olika typer av belastning – någon
behöver specialinsatser, som operationer för att fästa titanskruvar och
uppföljning, för att skadorna ska läka. Ett dygn på intensivvårdsavdelningen
kostar cirka 40 000 kronor, som jämförelse.
– Det är så totalt onödiga pengar, jämfört med vården för exempelvis cancer.
Jag är bara en enkel student och vill inte dra några politiska slutsatser om
åtgärder och prioriteringar, men vi måste fråga oss vad den här ökningen
beror på och vad hela samhället kan göra för att komma åt skottskadorna och
deras orsaker.
I februari börjar Babak Badri tjänstgöra vid kirurgiska kliniken på Skånes
universitetssjukhus i Malmö. Han vill fortsätta arbetet med att gå igenom
fler år, särskilt det extremt våldsamma 2011, med de sju olösta
dödskjutningarna.