MALMÖ. – Så är det ofta redan. Först kommer det ingen buss, sen kommer det
ingen buss och sen kommer det tre bussar, säger det ansvariga kommunalrådet
Anders Rubin (S).
Längre bussar och ett smidigare biljettsystem kan underlätta.
– Men fortsätter Malmö att växa i det här tempot så måste vi ha spårvagnar.
Det finns inga andra lösningar, säger Rubin.
Rubin har lett styrgruppsarbetet om spårbunden trafik som nådde politisk
samsyn på kommunstyrelsen i november 2008. Stadskontoret skulle återkomma
med en tidsplan.
Men nu skruvas tempot upp. I morgon väntas kommunstyrelsen besluta att ett
fördjupat planeringsarbete för spårväg startar omgående.
Den politiska ledningen är angelägen om att Malmös spårvagnssatsning hittar in
i regional och statlig planering.
– Det här är en enorm strukturförändring. Kommunstyrelsen konstaterar att vi
inte kan vänta, säger Anders Rubin.
Flera möjliga linjer har diskuterats.
Moderaterna har exempelvis propagerat för att återskapa spårvagnslinjen från
Limhamn, den sista som togs bort på 1970-talet.
Flera andra linjer står högre på Anders Rubins önskelista.
– Är det bara kapaciteten som styr så är sträckan från Rosengård till centrum
klart mest kapacitetskrävande, säger Anders Rubin.
– Störst effekt skulle man eventuellt kunna få genom en spårvagn från någon
plats söder om Dalaplan, eventuellt Lindängen, via Triangeln till Centralen.
– När vi har kommit överens om vilken linje vi ska satsa på först så läggs
allt krut där. Sedan kan vi parallellt börja planera för den fortsatta
utbyggnaden, säger Rubin.
Klarar sig Malmö utan spårvagn?
– Var femte buss är redan 3 till 5 minuter försenad. Utan spårvagn blir Malmö
inte en tolerabel stad att röra sig i, säger Anders Rubin.
Som tidigast tror Anders Rubin att spårvagn kan vara i drift om knappt tio år.