"Trots lågkonjunkturen kommer vi att ha en efterfrågan på arbetskraft i Malmö"

Varför sökte du dig till Malmö?

– Malmö är väldigt spännande för närvarande. Det finns 6 000 personer utan arbete. Många av dessa lever i vad vi kallar utanförskap. Att jobba med dem som är långt ifrån arbetsmarknaden är stimulerande. Jag kan inte tänka mig en större utmaning än att få dessa i arbete

– Samtidigt ligger Malmö i en expansiv region där man inte kan och inte bör bortse från influenserna från den danska arbetsmarknaden. Danmark påverkar oss i Skåne vare sig vi vill eller inte.

– Jag hade jobbat 32 år med arbetsförmedlare när jag sökte mig hit. Först i Karlstad, som jag kommer ifrån, och sedan som chef för länsarbetsnämnden i Jönköping.

– När jag sökte mig hit så vägde jag i marginalen också in möjligheterna till att spela golf nästan hela året. Det kan man i Skåne. Och så är det inga avstånd här nere. Kan heller inte bortse från att jag fick möjlighet att välja Malmö därför att länsarbetsnämnden lades ner i Jönköping.

Du ska bygga upp en ny arbetsförmedling i Malmö. Hur kommer den att se ut?

– Det ska bli en sammanhållen förmedling med tre kontor, idag har vi sju.

– Förut avgjorde alla län själva i stort sett vad de ville göra. Vi fick själva bestämma vad vi skulle lägga pengarna på, så länge vi följde vissa gemensamma regler och lagar naturligtvis.

– Nu får vi pengar till de grupper som behöver oss mest: sjukskrivna, nyanlända invandrare, ungdomar och de som varit arbetslösa länge. Det känns bra.

Hur många jobb kommer AF att förmedla i Malmö det här året?

– Det blir något färre än i fjor. Men uppskattningsvis cirka 25 000 när året är slut.

– Det är svårt att veta exakt eftersom vi inte vet hur många som jobbar i Danmark. Det finns fortfarande ett stort sug i Danmark efter skånsk arbetskraft. Vi har besök av danska företag flera gånger i veckan. De flesta kommer från Själland. Varje fredag har vi en jobbmässa på förmedlingen på Triangeln. Där träffar vi arbetsgivare med riktigt stora rekryteringsbehov. Jobben i Danmark finns som tidigare främst inom vård och service, som hotell.

Är det bara av godo att outbildade Malmöungdomar tar jobb i Danmark i stället för att utbilda sig här hemma?

– Det kan man ha funderingar kring, en bra stund. Men det som ändå kan öppna upp i Danmark är lärlingsutbildningen där man faktiskt får en anställning. Och utbildning under tiden. Vi har börjat jobba mer med den modellen här hemma.

– Men visst måste man fråga sig: Vilka möjligheter har du när du blivit lite äldre om du väljer att jobba i Danmark och inte utbilda dig?

– Blickar man tillbaka några årtionden är det en sak man inte kan bortse från: skillnaden i synsätt på arbetet som sådant. För min generation betydde arbetet nästan allt. Det har inte samma betydelse för dagens ungdomar. Många vill tjäna snabba pengar, förverkliga sig själva, göra en jorden runt-resa. Ta ett sabbatsår.

– Idag kommer man till förmedlingen för att få ett jobb. Kontantunderstödet är historia. Därför måste vi bli mötesplatsen med stort M för de arbets­lösa. Det ska hända mer i våra lokaler. Det är en målsättning inför 2009.

Vilka utbildningar ger jobb när konjunkturen viker i Malmö?

– Trots lågkonjunkturen kommer vi att ha en efterfrågan på arbetskraft i Malmö. Demografin slår igenom, som vi säger. Närheten till Köpenhamn är betydelsefull, Malmö har en yngre befolkning än genomsnittet. Vi behöver en viss arbetskraftsinvandring till IT-företagen, det sker för övrigt redan en sådan invandring. Det finns flera företag i Malmö där ett stort antal nationaliteter arbetar.

– På sikt måste vi fråga oss: Hur blir vi så intressanta i Malmö att dessa flyttar hit? Men det är lättare för oss att dra till oss det slaget av kompetens, för lågkonjunkturen kommer förmodligen att kännas mindre i Malmö än på andra håll.

– Risken är att det är den outbildade arbetskraften som berörs mest av varslen som nu kommer vare sig vi vill eller inte. Om lågkonjunkturen dessutom blir lång kan serviceföretagen få problem. Men vi ska ha klart för oss att antalet varslade fortfarande är lågt. Det ökar, men från en låg nivå. Det märks som alltid först inom byggbranschen.

– Personligen är jag alltid rädd att sådan information kan fungera som en självuppfyllande profetia, det vill säga börjar man prata om varsel så garderar sig många företagare i onödan genom att varsla.

75 procent av dem mellan 20 och 64 år i Malmö har jobb. Vad är acceptabelt?

– I landet som helhet är talet 80 procent och det är det som krävs för att pensionssystemen inte ska braka ihop. Problemet är att vi trots allt har en stor grupp som står utanför arbetsmarknaden och lediga jobb som inte passar. Instegsjobben för nyanlända invandrare kan vara en möjlighet att öka sysselsättningen. Möjligheter för förtidspensio­närer att pröva nya jobb, utan att riskera pensionen, är en annan väg.

– Men hur ska vi hitta arbetsplatser till dem som bara kan arbeta ett par timmar om dagen?

Hur effektiva är jobbmässorna?

– Till den senaste mässan på Slagthuset (med danska företag) hade ett företag med sig 600 informationsmappar. De var slut på ett par timmar. Intresset är fortfarande större än vad företagen själva tror. Vi förser danska posten, bussföretag och privata vårdföretag med mycket arbetskraft.

– Mässor är ett bra sätt att få en första kontakt med ett företag. Det är snabbare och enklare att få kontakt med företagen där än att skicka in ansökningar. En del arbetsgivare får väldigt många sådana och ska välja mellan folk de inte vet något om. Hur många arbetsgivare öppnar och har tid att läsa alla ansökningshandlingar?

Är arbetsmarknaden i Malmö mer konjunkturkänslig nu än 1990?

– Jag vet vad Malmö har gått genom. Och det är stor skillnad mot idag. Men en värmlänning har svårt att uttala sig om vad som hände i Malmö 1990. Jag passar. Frågan kräver nästan en utredning.

Är invandrare diskriminerade på Malmös arbetsmarknad?

– Det beror på hur man ser det. Både svenskar och invandrare kan ha svårigheter på arbetsmarknaden beroende på vilken kompetens de har. Men vi är dåliga på att ta tillvara kompetensen hos utrikesfödda. Vi har inte råd att förlora utbildad arbetskraft. Det är dessutom samhällsekonomiskt nyttigt att anställa en som redan är utbildad. Men hur får vi arbetsgivare att anställa någon vars kompetens ser annorlunda ut? Fast Malmö med sina många nationaliteter borde ha det lättare än andra att ta tillvara deras yrkeskompetens.

Allt fler förmedlare utsätts för våld eller hot om våld. Vad göra?

– Säkerhet måste vi ha kring vårt arbete. Men att låsa in sig löser inga problem, utan kan tvärtom bygga upp nya hinder. Det gäller att få de arbetssökande att förstå att det inte är vi som skriver reglerna. Där har vi alla ett stort informationsansvar. När medierna rapporterade tydligt om de nya a-kassereglerna för ett år sedan var det inte många som hoppade på våra anställda.

Vad önskar du dig mest av ditt arbete på kort och lång sikt?

– Att vi får en kort och inte så djup lågkonjunktur. En arbetsmarknad där unga kan komma ut i jobb tidigt. Att vi får lärlingsutbildningar, men de ska finnas i gymnasieprogrammen. I byggprogrammet läses en hel del svenska och samhällskunskap och det är i och för sig bra, men ska vi få med dem som är skoltrötta måste vi få in mer av individuella behov i programmen.

– På sikt vore drömmen förstås att Arbetsförmedlingen inte behövdes, att de arbetslösa är så få att vi blir överflödiga.

Om jag säger Malmö, vad säger du?

– Staden har makalöst bra kommunikationer. Man behöver inte passa buss och tåg för de går hela tiden. Kulturutbudet är fantastiskt och där räknar jag Köpenhamn till Malmö.