Fler födslar, ökad invandring och mer långlivade män vänder då övertalet för
kvinnor till ett växande mansöverskott.
Sverige har i hundratals år – långt innan den officiella folkräkningen
startade 1749 – haft ett massivt övertal av kvinnor. Det har betraktats som
en närmast evig sanning att antalet svenska kvinnor är klart fler än antalet
män.
Tre faktorer har i århundraden tagit kål på männen: krig, hårt arbete och
osunt leverne. När folkräkningarna tog fart på 1750-talet bestod Sveriges
befolkning till 53 procent av kvinnor. Många män hade stupat i
stormaktstidens krig.
Kring förra sekelskiftet stärktes den höga andelen kvinnor av utvandringen
till Amerika, som lockade fler män än kvinnor. Och när Spanska sjukan kom
till Sverige 1918 dog mer än 34 000 svenskar. Särskilt hårt drabbades män i
åldrarna 25-28 år.
I dagens värld har de grundläggande livsbetingelserna blivit mer lika för män
och kvinnor. Och eftersom det i alla tider fötts fler pojkar än flickor är
övertalet av kvinnor på väg att brytas.
Antalet män som är mantalsskrivna i Sverige blir någon gång under våren 2015
fler än antalet kvinnor. Därefter väntas mansöverskottet öka år för år,
decennium för decennium.
Om man granskar Statistiska centralbyråns prognoser för de kommande årens
folkökning kan man se att ett kvinnoöverskott på 2 225 personer den 31
december 2014 vänds till ett mansöverskott på 4 700 personer den 31 december
2015.
En helt ovetenskaplig viktning av de talen visar att Sverige står inför en
demografisk brytpunkt den 26 april 2015 – ett helt år tidigare än vad SCB
tidigare räknat med.
Den dagen uppstår en jämvikt mellan antalet män och kvinnor i Sverige.
Därefter väntas mansdominansen öka på bred front. Redan år 2020 är 38 200
fler män än kvinnor folkbokförda i Sverige, enligt SCB:s prognosmakare.
Lena Lundkvist är expert på befolkningsstatistik vid SCB och har en enkel
förklaring till att kvinnorna får ge vika för männen:
– Männen har under långa tider haft en kortare medellivslängd. Kvinnorna lever
längre. Men nu ökar männens livslängd mer än för kvinnorna. Medicinska
framsteg gör att fler sjukdomar blivit möjliga att bota. Det minskar dagens
stora överskott på äldre kvinnor, säger hon.
Under de senaste trettio åren har skillnaden mellan mäns och kvinnors
genomsnittliga livslängd minskat från 6,4 till 4,7 år. Om trettio år kan
skillnaden ha krympt till två år.
Det beror på att de genetiska och sociala fördelar som kvinnor tidigare haft
successivt försvinner. Kvinnliga hormoner skyddar mot hjärt- och
kärlsjukdomar. Män kan numera skydda sig med mediciner.
Dessutom är konsumtionen av sjukvård på väg att bli mer könsneutral. Kvinnor
har lättare att ta kontakt med sjukvården. Män lider och tiger och söker
ofta hjälp först när det är för sent. Nu kan skillnaderna vara på väg att
brytas.
Samtidigt lever svenska kvinnor allt mer ”destruktivt”. De röker och dricker
mer än tidigare. De förvärvsarbetar mer och drabbas i ökande grad av stress,
ångest och utmattning. Svenska kvinnor levde tidigare längst i världen. Nu
har Sverige dalat till en tionde plats.
– Det finns sannolikt ett tak för hur snabbt medellivslängden kan öka. Svenska
kvinnor är nära det taket. Därför hinner männen i kapp, säger Sven-Olof
Isacsson, professor i samhällsmedicin.
Enligt Lena Lundkvist beror männens framstormning också på invandringen. Den
manliga övervikten har varit stor i migrantströmmarna från Jugoslavien,
Afrika och Mellanöstern. Bara för en handfull invandrarländer som Thailand
och Filippinerna finns ett markant kvinnoövertal.
– Även på 1960-talet var Sverige på väg mot ett manligt befolkningsöverskott.
Skillnaden mellan antalet kvinnor och män var minst 1966. Då fanns det bara
4 784 fler kvinnor än män i Sverige. Det beror på att vi då under lång tid
haft en hög arbetsinvandring av män från Finland, Italien och Balkan, säger
Lena Lundkvist.
Det manliga övertalet har under decenniernas lopp långsamt gått upp i
åldrarna. Evolutionen har sett till att mansöverskottet börjar med
spädbarnen – idag föds det 106 pojkar på 100 födda flickor – men lär aldrig
nå upp till den allra äldsta befolkningen.
Just nu är kvinnoandelen 65 procent bland de som är 80 år eller äldre, men
väntas sjunka till 60 procent under de närmaste femton åren. Därefter lär
andelen ligga still under en längre tid.
Mansöverskott är inget nytt i Sverige. I allt fler kommuner bor det fler män
än kvinnor. För fem år sedan fanns ett mansöverskott i 152 svenska kommuner.
Idag har 190 av Sveriges 290 kommuner en övervägande manlig befolkning, sex
av 28 län.
Mansdominansen är störst i glesbygden med Övertorneå som Sveriges klart
manligaste ort. Där består befolkningen till 53,1 procent av män och till
46,9 procent av kvinnor.
Det finns en tröst för den som fruktar att rikssiffrorna snart kan hamna på
samma nivåer: mansöverskottet är knappt märkbart. När Sydsvenskan ringer
Övertorneås kommunalråd Roland Kemppainen visar han sig vara helt ovetande
om att att han styr Sveriges mesta manskommun:
– Är det så? Jag har inte ens märkt det, säger han.
– Men när du säger det så är det nog så att flickor som går ut gymnasiet här
är mer flyttbenägna än pojkar. Vi har nog en väldig manlig arbetsmarknad.
Det är lättare för män att få jobb här på orten.
Det har gjorts flera försök av förmå ensamstående kvinnor att flytta till
grannkommunen Pajala för att träffa bygdens ensamstående män. Något liknande
görs inte i Övertorneå.
– Det där är nog mest en plojgrej. Det är inget för oss, säger Roland
Kemppainen.
I svenska storstäder är kvinnoöverskottet fortfarande stabilt. Stockholm,
Göteborg och Malmö består till 51 procent av kvinnor, men i kranskommuner
som Burlöv, Kävlinge, Huddinge, Värmdö, Ale och Öckerö finns redan en
mansövervikt.