Det förekommer en katt- och råttalek mellan poliser och demonstranter så snart
autonoma grupper hotar med våldsaktioner. De civila poliser som i samband
med demonstrationer diskret försöker hålla koll på de unga anarkisterna
kallas Romeo.
Följaktligen har de autonoma grupper som försöker avslöja Romeo-poliserna
tagit sig namnet Julia.
Under Stoppa matchen-demonstrationerna i Malmö i lördags medverkade AFA Julia
Malmö – eller AFA Julia Southside, som de också kallas.
AFA har i uttalanden försökt göra gällande att de civilklädda Romeo-poliserna
provocerade fram våld i Malmö genom sin blotta närvaro i demonstranternas
närhet.
Det finns anarkister som systematiskt försöker kartlägga de civilklädda
polisspanarna och lägga ut fotografier och personuppgifter om dem på nätet.
”Julia vill veta allt som går att veta om Romeo. För det behöver hon din
hjälp. Om du har namn till bilder, eller bilder till namn, adresser eller
annan information så skicka gärna”, heter det på en anarkistblogg.
På bloggen har en rad känsliga uppgifter gjorts tillgängliga, bland annat
polisernas personnummer, mobilnummer och hemadresser. Där finns också
uppgifter om fritidsintressen och samboförhållanden.
Länskriminalen i Stockholm vände sig nyligen till Datainspektionen för att få
veta vad som kan göras åt webbplatsen. Stockholmspolisen driver en
förundersökning mot de personer som lagt ut polisbilderna på nätet och vill
bland annat veta om publiceringen är straffbar.
Datainspektionens svar är inte särskilt uppmuntrande för polisen. Enligt DI:s
granskning är det uppenbart att publiceringen är till för att framkalla
obehag hos de enskilda polismännen.
”Det troligaste syftet med publiceringen av personuppgifterna är att visa de
aktuella polismännen att de är övervakade och kartlagda”, heter det i DI:s
yttrande.
Trots att publiceringen helt klart strider mot personuppgiftslagen är den inte
straffsanktionerad. Därför kan varken Datainspektionen eller
Stockholmspolisen ingripa för att lagföra de personer som lagt ut
polisuppgifterna på nätet.
Enligt DI-juristen Nicklas Hjertonsson är det upp till de enskilda polismännen
att försöka stoppa publiceringen genom att själva vända sig till domstol:
”Det finns, även om inte personuppgiftsbehandlingen är kriminaliserad, en
möjlighet för de registrerade att kräva den personuppgiftsansvarige på
skadestånd för kränkning av den personliga integriteten”, heter det i
Datainspektionens yttrande.
Nicklas Hjertonsson betonar att hans yttrande gäller de specifika bilder som
lagts ut på nätet på Stockholmspoliser, men att det även bör vara
tillämpligt på polisbilder från demonstrationer i Malmö och andra delar av
landet.
– Det är rimligt att liknande förhållanden ska bedömas på ett liknande sätt,
säger han.