MALMÖ. – Vi har hållit på mycket med skånsk mat. Äggakaka och allt annat
bra. Men vi tror att mycket av det nya företagandet kring mat har kopplingar
till andra matkulturer och därför är falafeln och annan mat från Möllevången
intressant, säger Magnus Lagnevik, professor i företagsekonomi och
processledare vid Skånes livsmedelsakademi.
Skånes livsmedelsakademi jobbar med mat som har ett hälsovärde som kan
utvecklas genom livsmedelsteknik och kanske bli nya exportprodukter.
Den vegetariska, mjölk- och glutenfria falafeln stämde in på den beskrivningen
och valdes ut att bli en del av projektet Innovation Gränsland.
Projektetet ska pågå i tio år och finansieras med pengar dels från den
statliga myndigheten Vinnova som tillhör näringsdepartementet, dels från
näringslivet och Region Skåne.
Jens Sörvik är en av projektledarna som för flera år sedan började intressera
sig för vem som skapar nya mattrender.
– För några år sedan talades det mycket om problemen med invandrare. Jag
tyckte att man borde se möjligheterna i stället. Samtidigt kom
kycklingkorven och kycklingkebaben ut på marknaden i Malmö. Och den kom inte
från de stora företagen utan från mindre aktörer, säger han.
Oftast får företagen inte bidrag i rena pengar utan i form av resurser
som forskare som hjälper till att lösa problem, samt experthjälp
för att söka bidrag.
– Fast vi har en dialog med många instanser som delar ut bidrag och kan tipsa
och slussa bra projekt dit, säger Magnus Lagnevik.