– Vi har konstaterat att det inte är ett brott att uppträda i polisuniform när man inte är polis, om man inte utför någon slags myndighetsåtgärd, som att börja dirigera trafiken och utge sig för att vara polis eller att man har ett uppsåt att verkligen försöka låtsas vara polis. Det här konstprojektet har inte alls varit på det viset så det finns inget brottsligt i det.
Vem är den dansande polisen?
– Vad jag har hört ska det vara en inhyrd skådespelare som har hyrt utrustning från ett företag som hyr ut till filminspelningar. Det är ingen polisanställd. Vi har inte varit med på något sätt i det här projektet.
Vad har ni fått för reaktioner från allmänheten?
– Det har varit något enstaka samtal där man har undrat om kopplingen till oss. Annars har det varit väldigt lite, i princip ingenting.
Hur tolkar du det?
– Det får vi väl tolka positivt. Om folk hade ifrågasatt det mer eller blivit arga hade de nog hört av sig mer. Att de inte hör av sig är kanske ett tecken på att det varit mest positiva känslor runt det här dansandet.
Vad hoppas ni att konstprojektet ska få för effekt för Skånepolisen?
– Konst är till för att väcka frågor. En del kan säkert tycka att det är positivt att man visar att polisen även kan ha glimten i ögat. Sen kan det vara så att de som tror att det här är en riktig polis ifrågasätter hur vi använder våra resurser och att det verkar lite oseriöst. Men självklart hoppas vi att det ger en positiv bild av polisen.
... Ingrid Karlsson, informatör på Skånepolisen, om den dansande polisen i konstprojektet ”Polis, polis, potatismos” som har väckt intern debatt.