Polisen slår till vid vigslar

Några dagar före jul stormar polisen ett pågående bröllop i Stadshuset. Ett ungt par ska lova varandra evig kärlek, men ceremonin blir avbruten.

Fyra civilklädda poliser har kommit för att gripa brudgummen som efterlysts efter att han nekats politisk asyl. Men mannen och några av bröllopsgästerna gör motstånd och polisen känner sig tvingade att använda pepparsprej för att lyckas med gripandet.

Händelsen skapade stor uppmärksamhet, men det här var inte första gången polisen ingrep vid borgerliga vigslar. Bara under samma dag slog polisen till på två andra bröllop i Stadshuset.

– Lagstiftningen tar inte paus bara för att du gifter dig, säger Leif Fransson, biträdande chef på gränspolisen.

De borgerliga vigslarna hölls tidigare i Stadshuset. Men från april i år hålls de i Rådhuset, en gång i veckan – varje lördag.

Enligt polisen görs ingripande mot illegala flyktingar vid borgerliga vigslar cirka en gång i månaden i Malmö. Men enligt Rådhusets vaktmästare sker det oftare.

– Det händer varannan, kanske var tredje vecka. Ibland kan det till och med vara flera ingripanden på en och samma dag, säger vaktmästare Rodrigo ­Eriksson.

– Men vi försöker hålla oss neutrala till det här, säger han.

Elisabeth Skånhed är vigselförrättare på Malmö stad. Hon var den som skulle viga paret i december. Hon känner väl till att polisen arbetar på det här sättet.

– Jag skriver in alla som bokat tid för vigsel i en bok. Sen faxar jag över en lista med alla namn till polisen två gånger i månaden, säger hon.

Uppgifterna är offentliga och vill polisen ha ut uppgifterna så är kommunen skyldig att lämna ut dem.

Regeringen har tydligt deklarerat att hastigheten i återvändandet ska öka, och trycket är stort på gränspolisen som måste hitta alla som gått under jorden efter att de fått avslag på sina asylansökningar.

– Vi siktar in oss på de städer där det bor många invandrare och så begär vi ut de här listorna, så Malmö är så klart intressant, säger Leif Fransson på gränspolisen.

– De allra flesta accepterar att vi griper dem. Men vissa av de här människorna är beredda att slåss för att komma undan. Det är ju i och för sig förståeligt; de vill ju inte lämna landet, säger han.

Än så länge har polisen bara fokuserat på de borgerliga vigslarna. Men även Svenska kyrkans vigslar är offentliga, och i kyrkans dagböcker står allt som sker i församlingarna. Polisen kan lätt ta del av uppgifterna.

Men Malmöprästen Ann Lidgren är kritisk. Hon vill inte samarbeta med polisen på det här sättet.

– Det är ett så pass stort steg att offentliggöra sin kärlek genom ett bröllop, så jag känner naturligtvis ett starkt motstånd till att lämna ut uppgifter till polisen, säger hon.

– Om jag ska viga personer som saknar de fyra sista siffrorna i sina personnummer så behöver jag ju faktiskt inte skriva in det i vår dagbok. Det finns ju ingen lag på det, säger hon.

Även på Migrationsverket ställer man sig kritisk till polisens metoder.

– Jag ställer mig undrande till om det är rimligt att man gör det här med en sådan regelbundenhet. Det är jag starkt tveksam till, säger Jonas Lindgren, kommunikationschef på Migrationsverket.

– Även om polisen har ett tydligt uppdrag så ska vi behandla dessa människor med värdighet och re­spekt, säger han.