SIW MALMKVIST. Tja, mer underhållning än så, på en timme, lär ingen få under årets festival. Eller bättre. Siw Malmkvist var på strålande humör, radade upp klassiska låthits (”Augustin”, ”Flickor bak i bilen”, ”Mamma är lik sin mamma”, med flera) och serverade dessutom roliga, snärtiga och ståuppmässiga mellanprator. Som den om åldrande och utseende (”nu har man ju blivit så darrhänt att kajal-strecken ser ut som ekg!”).
Sångerskan kompades av sina spelpolare sedan 1953 (!), Landskronalandsmännen och swingeleganterna Domnivet, och hade själv rösten i njutbart behåll och gott trim. Fast det hade knappt behövts, så som publiken i och utanför det bågnande swingtältet sjöng allsång, spontant och på tillsägelse.
Och jazzkänslan då? Jotack, bra. Siw Malmkvist har svänget och tajmingen i textningen och fixar även jazzstandards elegant. Bäst var hon i gamla ”One of These Days”. Fast mest jubel fick rättvist ”Pippi Långstrump” i hiphopversion, som den rappande Malmkvist skötte helt ensam.